Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FARM far4m, r. (m. Dalin (1851), WoJ (1891)); best. -en; pl. -er40, äv. 32, (KungörUphäfLifegTyskl. 1806, s. 6 osv.), stundom -ar (1883—1893) ((†) -s 1865—1877).
Ordformer
(ferme (fêrme) CAEhrensvärd Brev 2: 23 (1795: fermer, pl.), HTSkån. 4: 77 (i handl. fr. 1817))
Etymologi
[av eng. farm (ä. eng. äv. ferme), fixerat arrendebelopp, arrendejord osv., av fr. ferme (motsv. mlat. firma) i liknande bet., vbalsbst. till fermer, av lat. firmare, eg.: göra fast (jfr FIRMA, FIRMAMENT, KONFIRMERA)]
i sht i fråga om landtbruksförh. i engelsktalande länder (jfr anm.): landtgård, bondgård; arrendegård; i fråga om sv. förh. särsk. om större arrendegård som lyder under en herregård. Farmerne (i Cumberland) äro merendels sjelfva ägare af sin Farm, eller de hemman de sitta på. Kalm Resa 1: 303 (1753). LBÄ 27—28: 132 (1799). Egendomen Araslöf, .. en af de största i Skåne och nu fördelad i en massa bördiga och välskötta farmer. IllSv. 1: 263 (1873). Friköpt stadsjord af farmerna n:r 22 a och n:r 22 b (i Hälsingborg). PT 1909, nr 230 A, s. 1. — jfr EXPERIMENTAL-, FÅR-, MÖNSTER-, STRUTS-FARM m. fl.
Anm. Ordet fick en viss spridning i Sverge i sammanhang med de stora jordbruksreformerna i Skåne i slutet av 1700- o. början av 1800-talet, vilka till en väsentlig del berodde på inflytande från det engelska o. skotska jordbruket. Numera användes ordet sällan i fråga om sv. förh.; det förekommer dock ss. sista led i moderna gårdsnamn (Lovisefarm o. d.).
Ssgr: FARM-ARBETARE~0200. landtarbetare. Farmarbetarne (i Argentina) äro mest italienare. TLandtm. 1900, s. 623. —
-BYGGNAD. i sht om ekonomibyggnad. LAH 21: 139 (1863). —
-HUS. i sht om själva bostadshuset. —
-SYSTEM(ET). benämning på systemet att sköta en (större) egendom på det sättet att den uppdelas i farmer som utlämnas på arrende mot pänningavgift. Almqvist AmH 2: 166 (1840).
Avledn.: FARMARE, FARMER, se FARMARE.

 

Spalt F 299 band 8, 1924

Webbansvarig