Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FLOKA flω3ka2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or; stundom (i sht förr) äv. FLOK flω4k, r. l. m.; best. -en; pl. -ar; förr äv. (i bet. 2, 3) FLOKE l. (i bet. 2) FLOKEN.
Ordformer
(floka 1753 (: Hufwudfloka) osv. flok 1820 (: Hundflok)—1895 (: hundflok). floke 1755 (: Lusfloke)—1873. floken Franckenius Spec. A 2 a (1659))
Etymologi
[möjl. besläktat med FLOCK, sbst.4, FLOX, sbst.1]
om vissa frodiga, yvigt växande örter.
1) [jfr FLO, sbst.4, FLOCK, sbst.4 1] benämning på vissa umbellater, i sht av släktena Chærophyllum Lin., Torilis Adans., Anthriscus Lin., Heracleum Lin., Angelica Lin., Helosciadium Koch., Bupleurum Tourn.; i fackspr. nästan bl. ss. senare led i ssgr. Gömd bland flokorna står en ”påg” och metar. Rosenius Naturst. 53 (1897). Luftig och fin, / glimmar den vita floka. KalSvFolkskV 1909, s. 31. jfr BJÖRN-, HAR-, HUND-, HUVUD-, HÅR-, KNUT-, KÄRR-, LUDD-, RÖD-, TAGG-FLOKA samt SPRUT-FLOK. särsk. bot.
a) släktet Chærophyllum Lin. Kindberg SvFl. 142 (1877).
b) släktet Torilis Lin. NormFört. 19 (1894).
2) [jfr FLOCK, sbst.4 2; ss. enkelt ord anträffat bl. under formen floken] (†) om arter av släktet Aconitum Tourn., i sht arten Aconitum lycoctonum Lin.; nästan bl. ss. senare led i ssgr. Franckenius Spec. A 2 a (1659). jfr HUND-, LUS-FLOK(A) samt LUS-FLOKE.
3) bot. grässläktet Melica Lin., slokgräs. Kindberg NorraSvFl. 9 (1873). Dens. SvFl. 91 (1877). jfr BÄRG-FLOK(A) l. -FLOKE.
4) (†) gräset Phalaris arundinacea Lin., rörflen; i ssgn RÖR-FLOK.
5) [jfr FLOCK-BLOMSTER under FLOCK, sbst.4 ssgr, FLOCKEL, sbst.2, FLOX, sbst.1] (†) om växter av släktet Eupatorium Lin.; i ssgn FLOK-ÖRT.
Ssgr: (1 a) FLOK-KAX. bot. växten Chærophyllum temulum Lin., hundkörvel. Neuman o. Alfvengren Fl. 244 (1901). —
(5) -ÖRT. (†) bot. släktet Eupatorium Lin. Lilja SkFl. 597 (1870). särsk. i uttr. vanlig flokört, örten Eupatorium cannabinum Lin. Lilja SkFl. 598 (1870).

 

Spalt F 842 band 8, 1925

Webbansvarig