Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FODRAL fωdra4l, n. ((†) r. l. m. l. f. RelCur. 349 (1682)); best. -et; pl. = l. -er.
Ordformer
(foder(r)- 1749 (: foderal-makare)—1866 (: Hattfoderal). fodr- 1787 osv. fordr- c. 1809—1900. fouder- c. 1750—1833. foudr- 1776. fo(u)t(t)er- (fut(t)er-) 1719—1863. fo(u)tr- (fut(t)r-) 1682—1843)
Etymologi
[jfr d. foderal, futteral, holl. foedraal, t. futteral; väl av ett mlat. fotrale, till fotrum (se FODER, sbst.2)]
för ngt bestämt föremål l. vissa bestämda föremål avsett skyddande omhölje (av trä, läder, tyg o. d.); etui; schatull; ”hus”; jfr FODER, sbst.2 1. RelCur. 349 (1682). 1/2 douzin Bordknifvar med foderral. BoupptVäxiö 1756. Ett st. WäggUhr med Fouderal. Därs. 1833. Nu ur fodralet varsamt han tog det säkra geväret. Klinckowström Örnsjötj. 22 (1906). — jfr CIGARR-, GLASÖGON(S)-, HATT-, KAM-, KLOCK-, KNIV-, NÅL-, PARAPLY-, PÄNN-, TVÅL-FODRAL m. fl.
Ssg: FODRAL-MAKARE. om person som tillvärkar ngt särskilt l. flera olika slag av fodral. Lind (1749; under futter-macher). LoW (1911).
Avledn.: FODRALISERA, v., anträffat bl. i p. pf. -erad(er). (foder- 1839. fotr- c. 1750) (†) förse (ngt) med fodral. HSH 9: 152 (c. 1750). Gosselman Sjöm. 2. 53 (1839).

 

Spalt F 1028 band 8, 1925

Webbansvarig