| Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖRELÄGGA fö3re~läg2a l. fœ3-, v.1 -lägger, -lade, -lagt, -lagd; se för övr. LÄGGA. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se d. o.).
1) till FÖRE- I 1: lägga l. sätta l. lämna fram (ngt) för (ngn l. ngt); lägga l. sätta för (ngt).
a) (†) lägga (ngt) framför (ngt) till skydd l. stängsel; lägga l. sätta för (ngt). (Han) andrager .. huru som han .. Bakporten igensatt, och den andra, som går utföre, med en sten förelagt. VRP 25/9 1732. Derefter förekoms vidare olyckor, genom bräders föreläggande. Posten 1769, s. 1135.
b) (numera föga br.) med avs. på mat (förr äv. dryck) o. d.: lägga l. sätta för (ngn ngt); servera; i sht i pass. Vthi thet samma hwss bliffuen ätandes och drickandes hwad idher förelägges. Luk. 10: 7 (NT 1526; Bib. 1541: föresets). Der en mängd föda på en gång förelägges djuren. TT 1874, s. 59. Att tvinga barn att äta upp, hvad som .. blifvit dem förelagdt. Ribbing BarnFostr. 109 (1892). Hahnsson (1896).
c) (†) utlägga (snaror o. d.) för (ngn). (Djävulen) warder .. henne så många snaror föreläggiandes, .. att hon moste haffua Gvdz hielp och tröst. PJGothus Luther ScrSent. D 4 a (1597). Mörk Ad. 1: 219 (1743).
d) (i skriftspr.) förevisa, förete (ngt för ngn); visa fram l. upp; numera bl. med avs. på skriftligt dokument o. d. Hans Burmestere göre lagh for sich, at (han) inthet bleff niutendes til gode aff thet skrin honom forelagdes. OPetri Tb. 29 (1524). Chesnecopherus Skäl P 2 b (1607). Förtroendemännen .. kunna fordra att få sig förelagda alla böcker, hvaraf upplysningar om arbetarnes löner .. äro att hämta. Forssell Stud. 2: 80 (1888).
e) (i sht i skriftspr.) mer l. mindre bildl.: framlägga, framsätta, framställa. — särsk.
α) (numera föga br.) med avs. på skäl, bevis, grunder o. d.: framlägga, anföra. Hade wij och medt fog .. sådana argumenter .. att föreleggia. GR 17: 623 (1545). Min man förelade Serena de skäl, som förmått honom att (osv.). Bremer Grann. 2: 202 (1837). Förelägga klara bevis. Sundén (1885).
β) med avs. på lag l. bud l. rättesnöre o. d., förr äv. meddelande, upplysning o. d.: framlägga (ngt) för (ngn); meddela; giva. Så seer nu til, at j gören effter all the bodh och retter som iagh idher j dagh före legger. 5Mos. 11: 32 (Bib. 1541). Jag har förelagt honom hela sammanhanget däraf. Möller (1790). Josua .. förelade dem lag och rätt i Sikem. Jos. 24: 25 (Bib. 1917).
γ) framlägga (ngt) för (ngn) till behandling, bedömande, godkännande, avgörande, besvarande o. d.; underställa (ngn ngt); i sht med avs. på förslag, villkor, val o. d. Alla the for:da sticker och punctar som j oss förrelagkt haffua. GR 6: 89 (1529). Jag skrifver med nöje under alla de vilkor man kan mig förelägga. Björn Carol. 86 (1794). De styrandes förslager förelades folket och dess ja eller nej var fritt. Svedelius StatsrAnsv. 15 (1856). Förelägga ngn ett val. LoW (1862). SvH IX. 1: 99 (1909).
δ) (numera föga br.) med avs. på fråga: (fram)ställa (en fråga) till (ngn). Hon kunde gifva tal och svar på alle förelagda frågor om hufvudstycken i then Christna religion. Humbla Landcr. 373 (1740). Rudin 1Evigh. 2: 488 (1869, 1878). GCederschiöld i Landsm. V. 6: 92 (1885).
ε) med avs. på arbetsprestation l. uppgift o. d.: giva (ngn ngt) att utföra; stundom övergående i 2. Hwj haffuen j icke .. fulkompnat idhart förelaghda dagsarbete. 2Mos. 5: 14 (Bib. 1541). Läraren .. (bör) äga frihet, att .. förelägga Lärjungarna .. Öfversättningar till utarbetande emellan lärotimmarna. BerRevElLärov. 1824, s. 41. Kinkigast af allt var .. den uppgift, som förelades det svenska sändebudet i fråga om armékommandot. Forssell i 3SAH 3: 342 (1888).
2) (numera nästan bl. jur.) till FÖRE- I 1: bestämma (ngt) för (ngn); ålägga (ngn ngt), tillhålla (ngn att göra ngt), befalla (ngn ngt). Mig förelades l. blev förelagt .., äv. jag förelades l. blev förelagd att … GR 1: 186 (1524). Vij haffue .. våra thiænare högieligan förelagth, ath the skula låtha siig athnögia med .. sin kosth. Därs. 4: 130 (1527). Gubben hade kolik och blef förelagd att icke äta. Thomander TankLöj. 49 (1825). Hof-R(ätte)n .. förelade klaganden, vid talans förlust, att (osv.). 1NJA 1874, s. 200. — särsk.
a) bestämma (tid, stundom äv. rum) för (ngn l. ngt); utsätta (viss tid l. tidsfrist) för (ngn l. ngt). GR 4: 285 (1527). Männenar aff stadhenom drogho vth til at möta Jsrael j strijdh .. på itt förelagt rwm. Jos. 8: 14 (Bib. 1541). I Alle Domar, som affsägias, skal altidh Parterne wisz tijdh aff Rätten föreläggias, innan hwilken the skole (osv.). Sjöl. 1667, Skipml. 15. Stämningen förbinder båda parterna att å förelagd dag infinna sig inför Rätta. Broomé CivPr. 128 (1882).
b) (†) med avs. på straff l. vite: bestämma, ålägga, ådöma. GR 9: 175 (1534). Slåts-Rätten .. (hade) förelagt honom 100 Dal. Silfvermynts vite. 2RARP 4: 81 (1726). Böte then, som ther hugger, för åvärkan, och betale ther til vitet, som förelagdt är. BB 16: 3 (Lag 1734).
c) ss. vbalsbst. -ande, åläggande; äv. mer l. mindre konkret. Weste (1807). Lysning (efter bortrest make) bör .. innehålla föreläggande för den bortreste, att inom natt och år komma tillbaka. Schrevelius CivR 3: 127 (1849). Har borgenären i ansökningen äskat ersättning för handräckningskostnaden, bestämme öfverexekutor i föreläggandet jämväl visst belopp. SFS 1907, nr 18, s. 2. — jfr EDGÅNGS-FÖRELÄGGANDE.
3) till FÖRE- I 1 (o. 7); om Gud l. ödet: på förhand bestämma vad som skall hända (ngn) l. vad (ngn) skall göra; beskära, tilldela, giva. Lat oss medh tolamodh löpa then kamp som oss förelagder är. Ebr. 12: 1 (NT 1526). Menniskiomen är förelagdt en gång döö, men sedhan domen. Därs. 9: 27 (Bib. 1541; NT 1526: på kommit ath the en tijdh skola döö). Ingen kan undkomma, hvad honom förelagdt är. Bååth Grette 224 (1901). — (†) Han må begifwa sigh till echtenskap, när och huar som hono(m) synes, och Gudh honom rådh (dvs. tillfälle) förelägger. ÄARäfst 89 (1596).
4) (†) till FÖRE- I 1: lägga (ngn ngt) till last, beskylla, tillvita. GR 3: 223 (1526). Aldenstund Galba .. intet wiste någhon miszhandling Emylio at föreläggia. Schroderus Liv. 907 (1626). BtFinlH 2: 348 (1670).
5) (†) till FÖRE- I 7: på förhand avtala (ngt), planera, planlägga. Efter såsom emellan dem war förelagdt. Carl IX Rimchr. 52 (c. 1600).
Spalt F 2557 band 9, 1927