| Publicerad 1928 | Lämna synpunkter |
GALEJA galäj3a2, äv. 040 (gale`ja Weste; galä`ja Dalin), r. l. f.; best. -an; pl. -or; äv. GALEJ galäj4, sbst.2, r. (l. f.); best. -en; pl. -er; förr äv. GALEE, r. l. f.; best. -en; pl. -er (pl. best. galerne KKD 4: 180 (1712)); förr äv. GALEJDE, f.; best. -en; pl. -er (= (GR 21: 277 (1550))).
1) (i fråga om ä. förh.) benämning på fartyg som drevos med både segel o. åror.
a) galär (se d. o. 1); urspr. om ett slags i medelhavsländerna från 1100-talet använda snabbseglande galärer med blott en rad roddarbänkar o. en i främre delen av fartyget uppsatt mast. KyrkohÅ 1909, MoA. s. 57 (1539). De mindre fartygen (i den turkiska flottan) .. bestodo af (bl. a.) .. stoora galejor, 250 mann med schlawar och alt manskap. KKD 5: 226 (1711). Vilia Franca, en god hamn .., hvarest Hertigen hafver sina Galleyer. Lenæus Hübner 164 (1738; uppl. 1763: Gallerer). UB 7: 280 (1874). — jfr AUXILIÄR-GALEJA.
b) om ett slags i sht från 1540-talet till 1700-talets början i norra Europa (ofta ss. krigsskepp) brukade mindre (skärgårds)fartyg; ss. örlogsfartyg sedermera ersatta av den större fartygstypen galärer (se d. o. 2). GR 14: 98 (1542). K. M:tz skep och galeijder. Därs. 25: 23 (1555). Jagten .. drifwer wederilingen fortare, än årarne Galeyan. Schroderus Comenius 464 (1639). 6 galleer om 12 par åhror hvardera. HFinlÖ 1: 101 (1704). Biurman Brefst. 138 (1729). En stor hop Soldater .. tågade åt Stockholm, där at gå på Galejerna. Linné Öl. 13 (1745). Topelius Planet. 2: 173 (1889).
2) i utvidgad anv.
a) (numera föga br.) om olika i sht under forntiden i Medelhavet brukade fartyg. Jes. 33: 21 (Bib. 1541). Peringskiöld Hkr. 1: 670 (1697). Med galejan de nu på de fuktiga vägarne foro. Johansson HomIl. 1: 312 (1846). Janzon Cat. 2: 1 (1891).
b) (vard., skämts., mindre br.) båt, skuta. Sturzen-Becker 2: 70 (1841, 1861). De galejor, som .. (pojken) hade låtit segla i landsvägsdiket. Lagerlöf Holg. 1: 114 (1906).
3) i mer l. mindre bildl. anv. av 1 o. 2. Vår värld hon är ett haaf, jord-klotet en galleija. Lillienstedt Vitt. 278 (1683). Karlfeldt FridLustg. 38 (1901). — särsk.
a) [efter fr. que diable alloit-il faire à cette galère? Molière Scapin akt 2, scen 7 (där uttr. användes i eg. bem.), i sv. öv.: Hvad den och den hade han giöra på den Galeyan. Boding Mick. 42 (1741); Molières uttr. återgår på: que diable aller faire aussi dans la galère d’un turc? Cyrano de Bergerac Pédant joué, akt 2, scen 4] i sådana uttr. som vad skulle l. hade min son på galejan att göra? varför försökte (han l.) du (sig resp.) dig på det vågstycket, varför kastade du dig i den leken, vad hade du där att göra? (med bibet.: det är din egen skuld att det gick dig illa). Min son på galejan. Wallenberg (1771; boktitel). Hvad göra hade du min Son på Ga-lej-an. DA 1771, nr 12, s. 2. Tavaststjerna (c. 1894) hos Söderhjelm Tavaststj. 249.
b) (†) om fruntimmer: ”skrälle” l. dyl. Skynda dig, Lotta, och väggarna feja, / Rör föttren, din gamla galeja! Bellman 3: 251 (1790).
(1 a) -SLAV. (galej- 1734. galeje- 1749—1755) (†) galärslav. Serenius Y 2 b (1734). Möller (1745, 1755; under comite).
B (†): GALEJE-AMIRAL. chef för en av galejor (strussar o. lodjor) sammansatt flotta. AOxenstierna 1: 464 (1633). —
-FLOTTA, -SLAV, se A.
C (†): GALEJDE-VIS, n. Muntere (dvs. tackla) .. en håp (dvs. ett slags roddbåt) effter galleijdeevijss. GR 25: 370 (1555).
Spalt G 27 band 10, 1928