Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GESCHÄFT geʃäf4t, stundom je-, n.; best. -et; pl. = ((†) -er GR, Tegel).
Ordformer
(-efft 1542—1691 (: geskefftig))
Etymologi
[av t. geschäft, till t. schaffen, vara värksam (med ngt), sköta (jfr SKAPA). Ordet har, efter att länge ha varit obrukligt, på senare tid å nyo inlånats (i bet. 2)]
eg.: vad man har att göra l. uträtta, göromål.
1) (†) om statsärende, statsaffär. Effther wij nu fast beladde äre medt månge och åtskillelige inlendzske och vtlendzske gescheffter. GR 14: 137 (1542). Tegel G1 2: 3 (1622). — jfr KRIGS-GESCHÄFT.
2) (i sht vard.) affär(svärksamhet); allmännare: sysselsättning som avser att inbringa pängar, huvudsakligen om sådan som är av mindre hederlig beskaffenhet; äv. konkretare: firma, ”affär” (se d. o. 6 slutet); äv. bildl.; nästan alltid med nedsättande innebörd. Ett snyggt geschäft. OoB 1897, s. 94. De köpmän, som sedan långa tider med öfversteprästernas goda vilja .. drifvit sitt geschäft (i Jerusalems tempel). Beskow Pred. 2 (1901). De många storfurstarna (hinna) placera sitt timliga goda i säkrare förvar än i .. östasiatiska geschäft. Jensen Tsard. 70 (1905).
Ssgr (i sht vard., till 2): A: GESCHÄFT-MAKARE. (geschäft- 1903 osv. geschäfts- 1892 osv.) person som gör geschäft. ST 1892, nr 270 A, s. 2. Mer eller mindre renhåriga geschäftsmakare resa omkring bland lapparna med dåliga varor och bränvin. Malmbgt 1894, nr 5, s. 3. —
-MAKERI01004. (geschäft- 1894 osv. geschäfts- 1908) Alexander Dumas d. ä. .. sjönk till slut ner i det rena simpla geschäftmakeriet. Fröding ESkr. 2: 169 (1894).
B: GESCHÄFTS-MAKARE, -MAKERI, se A. —
-MAN. (föga br.) geschäftmakare; affärsman. PT 1895, nr 86 A, s. 3. jfr Bergroth FinlSv. 349 (1917).
Avledn.: GESCHÄFTA, v. (vard., föga br.) till 2: göra geschäft. Man firade tre månaders-jubiléer åt diversehandlare, som geschäftat ett fjerdedels år utan att stoppa. Hedenstierna Marie 213 (1896). GHT 1896, nr 278 B, s. 3. Bergroth FinlSv. 349 (1917). —
GESCHÄFTIG, adj. [av t. geschäftig; jfr BESKÄFTIG] (†)
1) värksam, arbetsam. Hon intygades vara ”en dygdig, förståndig och geskefftig hustru”. Cavallin Herdam. 3: 191 (cit. fr. 1691). Giese Voc. 292 (1732).
2) beskäftig. Geschäftig narr, Fjesk. Cavallin 1: 118 (1873).

 

Spalt G 340 band 10, 1928

Webbansvarig