| Publicerad 1928 | Lämna synpunkter |
GILLER jil4er, n.; best. gillret; pl. =; best. gillren l. gillerna ((†) gildrena Nicander SalOrdspr. 27 (1760)); förr äv. GILLRE, n.; pl. =; förr äv. GILLRA, f.; best. -an; pl. -or l. -er.
1) inrättning l. redskap för fångande (l. dödande) av vilda djur vilken (vilket) är så beskaffad (beskaffat) att vid rubbning av en viss (ofta med lockbete försedd) del som håller gillrets värksamma del (en stock, en lucka, en snara, ett nät, ett par metallbyglar o. d.) i en viss, för fångst (l. dödande) avpassad ställning, denna senare del frigöres o. avgillring inträffar (varvid meningen är att djuret skall fångas l. dödas); särsk. i inskränktare anv. dels: fallstock, stockfälla, dels jäg. ss. sammanfattande benämning på fångstredskap vilka antingen gm sin tyngd (jfr FALL-GILLER, -STOCK, STOCKFÄLLA) l. påvärkade av kraften av en elastisk fjäder l. dyl. (jfr SAX) fasthålla l. döda djuret. Syr. 11: 30 (”12”) (Bib. 1541). Räfwen går intet 2. gånger på ett gilder. Grubb 702 (1665). Lägger man gilder för diur i skog eller annorstädes, med spiut, stång, grop, eller snaro; tå skal han thet lysa låta (osv.). MB 29: 4 (Lag 1734). Huru .. (de vilda djuren) fångas med Giller, Snaror, Saxar (osv.). VetAH 1741, s. 13. 2NF (1908). Ett giller består av ett par i ena ändan hopfogade stockar eller plankor. Sandström NatArb. 2: 206 (1910). jfr BJÖRN-, DRAG-, FALL-, FLAK-, HÄNG-, JÄRV-, RÄV-, SPJUT-, STOCK-GILLER m. fl. — särsk. (i sht i vitter stil) mer l. mindre bildl.: ”fälla”, ”snara”, försåt. The (dvs. de ogudaktiga) .. stella snaror och gildre för menniskionar, at the mågha fånga them. Jer. 5: 26 (Bib. 1541). (Orden) resa .. ofta, genom själfva det sätt på hvilket de nämna föreställningarna, farliga giller för vår tanke. UVTF 26: 114 (1880). De Geer Minn. 1: 202 (1892).
2) i sht jäg. gillerinrättning (se d. o. 1). Linné Ungd. 2: 333 (1734). Ett giller, som då det vidröres af räfven, nedfäller en lucka bakom honom. Swederus Jagt 122 (1832). — särsk. tekn. i överförd anv. om maskindel (inrättning i maskin) som värkar på samma sätt som en gillerinrättning. Vid någon större tryckning mot ramen frånslås genast gillret och mataröppningen stänges blixtsnabbt af en lucka, ungefärligen på samma sätt som öppningen i en råttfälla stänges vid gillrets vidrörande. LAHT 1881, s. 254.
-BÖSSA. jäg. benämning på ett, i sht för dödande av björn användt redskap som utgöres av ett vid ett träd, en påle l. dyl. fastgjort gevär vid vars avtryckare fästs en tråd vilken, när djuret passerande framför geväret vidrör densamma (för att komma åt det vid tråden fästa lockbetet), värkar på avtryckaren, så att skottet avlossas, ”självskjut”. Möller (1790). Swederus Jagt 85 (1832). —
-INRÄTTNING~020. jäg.
1) inrättning (en hake, trenne på särskilt sätt hopsatta pinnar o. d., ofta i förbindelse med ett utspänt snöre l. ett spö o. d. som står hindrande i djurets väg) varmed ett gillers värksamma del hålles i den för fångst l. dödande avsedda ställningen o. som är så anordnad att vid rubbning av dess läge avgillring inträffar. Hahr HbJäg. 183 (1866).
-KISTA. jäg. i björnläm: sammanfattande benämning på trenne till hälften i jorden nedgrävda stockar, tillsammans med undre gillerstocken omslutande ett rektangulärt område innanför denna senare stock. Falk Björnskall 18 (1828). Kindblad (1871). —
-PINNE. jäg. jfr -INRÄTTNING 1. Greiff Jagt 52 (1821). En gillrad lucka, som faller ner, då djuret .. stöter till en gillerpinne. 2NF 36: 438 (1924). —
-SNÖRE. jäg. jfr -INRÄTTNING 1. Ahlman (1872). (Luckan i fällan) föll ned mot marken och innestängde lon, när denna vidrörde gillersnöret. Ekman NorrlJakt 119 (1910). —
-STICKA, r. l. f. jäg. jfr -INRÄTTNING 1. Nordholm Djurf. 48 (1749). VetAH 1801, s. 244. (†) i bild. The Gebeoniter (uppsatte) illistiga gillersticker emoot Josua: Men han slogh them klokeligen omkull medh godh rådh och dådh. Bullernæsius Lögn. 109 (1619). —
-STOCK. jäg. (nedfallande stock i) stockfälla, fallstock. Verelius 242 (1681). Ekman NorrlJakt 2 (1910). —
-VÄRK, n.
1) (numera knappast br.) giller (se d. o. 1); äv. bildl. Wallenberg 329 (1774; bildl.) Kongo 2: 305 (1888).
Spalt G 405 band 10, 1928