Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GRAV gra4v, adj.1 -are.
Etymologi
[av fr. grave, av lat. gravis, tung, besvärlig m. m., besläktat med gr. βαρύς, tung (se BARYTON); jfr GRAV, adj.2 o. sbst.2, GRAVAMEN, GRAVATION, GRAVERA, v.2, GRAVID, GRAVITERA o. GRAVITET]
1) (†) om sätt att vara, äv. om ämne för framställning o. d.: allvarlig, värdig. Et gravt ämne. Celsius PVetA 1768, s. 22. Hagström Herdam. 1: 183 (1897).
2) om beskyllning l. anmärkning, äv. (ofta ngt vard.) om skäl (anledning): allvarlig, tungt vägande. Den sista och mest grava af Aftonbladets beskyllningar. SvT 1852, nr 187, s. 3. Envar .. hade haft grava skäl att smita. Bergman LBrenn. 227 (1928).
3) med. om sjukdom(sform): svårartad. HdlNorbergMål. 2: 39 (1897). Den grava diabetes. Petrén Diabet. (1923; i titeln).

 

Spalt G 866 band 10, 1929

Webbansvarig