Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GRULTA, v.
Etymologi
[sv. dial. (Västergötl., Hof DialVg. 139 (1772)) grullta, (Hall.) grollta; av ljudhärmande urspr.; jfr GRUFFA o. GRYMTA]
(†) om svin: grymta. Suggan .. begynte grulta för sig sielf. Bliberg Acerra 271 (1737).

 

Spalt G 992 band 10, 1929

Webbansvarig