Publicerad 1932   Lämna synpunkter
HOVSAM hω3v~sam2, adj. -samme, -samma; -sammare. adv. -T.
Etymologi
[fsv. hofsamber; jfr ä. d. hovsom, isl. hófsamr; till HOV, sbst.2]
(i sht i skriftspr.) eg.: måttfull, måttlig; behärskad, moderat, sansad, taktfull, hänsynsfull. LPetri Kr. 128 (1559). (Metaforerna) böra användas hofsamt. Palmær Eldbr. 73 (1834). Hofsam i sina anspråk. Sundén (1885). Uppsatsen är skarp, men hofsamt skrifven. Wirsén i 3SAH 14: 178 (1900). Frih. S. von Stedingk kritiserade .. i hofsamma ordalag en k. proposition. GAAldén (1917) hos Liljecrona RiksdKul. 59. En hovsam kritik. Östergren (1927). Innerst berodde nog kampens (dvs. partistridernas i Rom) hovsamma förlopp på att bägge de stridande parterna respekterade varandra. Grimberg VärldH 3: 401 (1928). — särsk. (†) ss. adv. i ironisk anv.: ”måttligt”, föga. Kon. Byrger .. vardt .. hofsampt väl undfången. LPetri Kr. 92 (1559).
Avledn.: HOVSAMHET, r. l. f. (i sht i skriftspr.) måtta, måttfullhet; hänsynsfullhet. Sahlstedt (1773). Hofsamhet och tolerans. Snällp. 1848, nr 1, s. 1. Romarne visade .. en sällsynt hovsamhet för att få konflikten bragt ur världen. Grimberg VärldH 3: 451 (1928). —
HOVSAMLIG l. HOVSAMLIGEN, adv. (-sammelig 1827. -samligen 1760) [fsv. hofsamliker, adj., -lika, adv.; jfr isl. hófsamligr, adj., -liga, adv.] (numera bl. ngn gg skämts. arkaiserande) måttligt, måttfullt. Nicander KonStyr. 9 (1760). (Du) äter frukost och så vidare — dock hofsammelig. CFDahlgren (1827) hos Thomander TankLöj. 158 (skämts. arkaiserande).

 

Spalt H 1300 band 11, 1932

Webbansvarig