Publicerad 1933   Lämna synpunkter
ILLER il4er, förr äv. HILLER, m. l. r.; best. -n (VetAH 1785, s. 218 osv.) ((†) hilleren Schroderus Comenius 209 (1639)); pl. illrar ((†) illæra JönkTb. 129 (1534)); förr äv. HILLRING, m.
Ordformer
(iller (-ær) 1523 (: Illerskin) osv. illor 1594. hil(l)der 1549 (: hilder skinn)—1685 (: HillderMuffar). hiller 1545 (: hijllerskin)—1928 (angivet ss. biform till iller). — hillring Schroderus Lex. 56 (1637; jämte hiller))
Etymologi
[sv. dial. iller, hiller, motsv. d. ilder (ä. d. ildener(skind)); jfr äv. mnt. ilke, illeke, nt. ilk, illink, fht. illi(n)tiso, t. iltis; av ovisst urspr.]
1) benämning på den till illersläktet, Putorius Cuv., hörande arten Putorius putorius (Lin.); zool. äv. om övriga till släktet Putorius Cuv. hörande arter. Schroderus Lex. 56 (1637). Linné Vg. 97 (1747). Den allbekanta illern, som är en otäck stinkare. 4Brehm 3: 352 (1922). — jfr FLOD-ILLER.
2) skinn av iller. JönkTb. 129 (1534). 15 St: färgade Hillrar. BoupptSthm 20/3 1685. (Till Rovaniemi) samlas uppköpare (av pälsvaror) från när och fjärran, prisen på .. mård och iller stiga och falla som på en börs. Böök ResSv. 218 (1924).
Ssgr (i allm. till 1): ILLER-BLAD. (hiller-) [jfr ä. d. iler, Polytrichum Lin. (se (Dansk) Tidsskr. f. hist. Bot. 1: 30 (1921)); första ssgsleden av ovisst urspr., av Berchelt dock säkerl. uppfattad ss. hithörande; jfr den vanliga sv. benämningen BJÖRN-MOSSA om mossarten Polytrichum commune Lin.] (†) art av bladmossesläktet Polytrichum Lin. Berchelt PestBeg. B 3 b (1588).
Ssg: illerblad-most. (hiller-) (†) ”must” av ”hillerblad”. Berchelt PestBeg. B 5 a (1588). —
-BO, n. —
(2) -BRÄM. jfr BRÄM 1. Sparre Findl. 1: 44 (1835). 1 Bisambuk med Hillerbräm. BoupptVäxjö 1859. —
-DJUR. (†)
1) = ILLER 1. Linc. (1640; under putorius). Möller (1745, 1755).
2) zool. djur tillhörande familjen Mustelidæ (Mustelinæ) inom rovdjurens ordning; i pl. ss. benämning på denna familj, mårddjur. Nilsson Fauna 1: 102 (1847). —
(2) -FODER. jfr FODER, sbst.2 4. BoupptSthm 18/11 1673. —
-HANNE. —
-HONA. —
-MJÖLKE, se IMJÖLKE. —
(2) -MUFF. Ofärgade Westindiske HillerMuffar. BoupptSthm 20/3 1685. —
(2) -MÖSSA. BoupptSthm 3/4 1668. —
-PÄLSVÄRK~02 l. ~20. —
-PÄNSEL. (i fackspr.) pänsel av illerhår. Gynther Förf. 6: 133 (i handl. fr. 1847). TLev. 1900, nr 8, s. 1. —
-RUMPS-MUFF. (-rump- 1685. -rumpz- 1680) (†) muff av illersvans(ar). BoupptSthm 11/5 1680. Därs. 20/3 1685. —
(jfr 2) -SKINN. G1R 1: 152 (1523). OrdnLilleTull. 1658, s. C 4 a. Vintertid brukas (av männen i Sydkarelen) hög mössa af illerskinn. Finland 56 (1893). —
-SKINNS-BRÄM. jfr -BRÄM. Johansson Noraskog 1: 220 (i handl. fr. 1791). —
-SKINNS-FODER. jfr -FODER. Skråordn. 315 (1546). BoupptSthm 1674, s. 6 b (1668). —
-SKINNS-MUFF. jfr -MUFF. PH 6: 4368 (1756). BoupptVäxjö 1767. —
-SKINNS-MÖSSA. jfr -MÖSSA. BoupptSthm 5/9 1679. BoupptVäxjö 1794. —
-SKINNS-PÄLS. DA 1808, nr 15, s. 3. Ramsay Barnaår 6: 8 (1905). —
-SLÄKTE(T). zool. det till släktet Mustela Lin. av familjen mårddjur Mustelidæ (Mustelinæ) hörande undersläktet Putorius Cuv., omfattande illern samt vissa i Sv. icke förekommande arter. Nilsson Fauna 1: 146 (1847). —
-SVANS. Damborste (dvs. dammborste) .. med iller svantsar. BoupptVäxjö 1796. —
-UNGE.

 

Spalt I 192 band 12, 1933

Webbansvarig