| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INNE ssgr (forts.):
(1 c) -FREDA. (†) inhägna; jfr INFREDA. Som der är svårt om skog, så är det ock besvärligit för landtmannen at innefreda sina egor. HTSkån. 2: 373 (i handl. fr. 1759). —
(1) -FRUSEN, p. adj. (numera knappast br.) infrusen (se INFRYSA 1); särsk. om (besättning på) fartyg. Ner han war i Fredderichzborgh, och bleff ther jnnefrossen. SkrGbgJub. 6: 220 (1590). Lovén Dante 1: LXXXVIII (1856). —
(1 i) -FÄLT. idrott. i pärkspel: den del av lekfältet där pärken är belägen o. som vid spelets början framtill begränsas av stötan; motsatt: utefält. SvLekförbBokser. 1: 67 (1923). —
(3) -FÖRMÄLA. (†) om skrivelse: innehålla o. förmäla. (Här) är intet annorledess passerat än den (dvs. relationen) inneförmäler. HSH 31: 135 (1667). —
(3) -GRIPA. (†) innesluta, omsluta; jfr INNEFATTA 3, INGRIPA 5. Parallelerna, mellan hwilka Landet innegrijpes. Rålamb 4: 38 (1690). —
(1) -GÖMMA, v. (†) innestänga (ngn l. ngt), hålla instängd; jfr INGÖMMA. Sådane rum hwilcka wore Destinerade till att Ogierninghmän Jnnegömma. VDAkt. 1670, nr 47. Medel, som gör värmans innegömande och det kalla vädrets utestängande mera trygt. VetAH 1739, s. 145. —
(1 a) -GÖRA, n. (vard.) inomhusgöromål. Larsen (1884). Åt mannen styrkan och utarbetet; åt kvinnan skönheten och innegörat! Strindberg GötR 60 (1904). Modin GTåsjö 252 (1916).
Spalt I 681 band 12, 1933