Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KAMARADERI kam1arad1eri4 l. a1d-; äv. KAMERADERI kam1e-, n.; best. -et l. -t.
Ordformer
(stundom skrivet cam-. kama- (cama-) 1857 osv. kame- (came-) 18571934)
Etymologi
[jfr d. kammeraderi, eng. camaraderie; av fr. camaraderie, avledn. av camarade (se KAMRAT); jfr KAMRATERI]
1) eg.: sammanhållning mellan kamrater; nästan bl. med klandrande innebörd, om det förhållande att en grupp l. klick personer inom samma yrke l. värksamhetsområde (i sht konstnärer l. författare, äv. politiker) vid varje tillfälle söka framhålla varandra (inför allmänheten) o. befordra varandras intressen (men kritisera o. söka nedsätta utanförstående, betydande yrkesbröder); (konstnärligt l. litterärt, äv. politiskt) kotteriväsen. Allmännelig patriotism, välmenta reformförslag till upphjelpande af skolans anseende i staden, frihet och kameraderi, det var hela hemligheten (i skolgossarnas ordensförbund). Ahnfelt StudM 1: 40 (1857). Svedelius Lif 159 (1887). Det parlamentariska camaraderiet. SvD(A) 1934, nr 37, s. 4.
2) (föga br.) konkret: konstnärligt l. litterärt kotteri. Literatörerna (i Sthm) .. utgöra ett af de minst respektabla kameraderier i verlden. OPSturzen-Becker (1863) hos Sturzen-Becker 2: 188.

 

Spalt K 233 band 13, 1935

Webbansvarig