KLÄMP, m.; best. -en.
Etymologi
[fsv. klämp (anträffat bl. i ssgn klockoklämp i två 1500-tals handskrifter till Upplandslagen, Schlyter UplL 26), sv. dial. klämp, klockkläpp; sidoform till fsv. klimper, klæpper (se KLIMP, sbst.1, KLÄPP, sbst.1). — Jfr KLÄMPA]
Spalt K 1495 band 14, 1936
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se