Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KNIPPA knip3a2, v.1 -ade ((†) pr. ind. sg. -er L. Paulinus Gothus ThesCat. 322 (1631)). vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr d. knippe; avledn. av KNIPPA, sbst.1, l. KNIPPE]
— jfr FÖR-, HOP-, SAMMAN-KNIPPA.
1) (numera i sht i fackspr.) binda l. på annat sätt hopfoga i knippor l. knippen l. buntar; hopbinda, sammanbinda, sammanknyta, hopbunta; äv.: knyta l. binda l. foga (ngt till ngt annat); äv. mer l. mindre oeg. l. bildl. SthmTb. 1573, s. 33 a (med avs. på hampa). (Järnstången) slås af till 1 lachter långa stycken, som knippas och gå till factoriet. JernkA 1822, s. 201. Knippadt hö. PT 1907, nr 136, s. 3. — särsk.
a) (numera knappast br.) refl., om ål: (i större l. mindre antal) slingra sig samman till ett knippe, ”gå i vret”. Nilsson Fauna 4: 668 (1855). (Ålen skall) stundom .. förete den egenheten, att den i Maj och Juni ”knippar sig”. Lilljeborg Fisk. 3: 399 (1890).
b) i bildl. anv. (Det tyska pronomenet) es kastar offta bort e, och thet qvarblefna s varder knippat vid thet föregående Verbo. Giese Sprachm. 1—3: 172 (1730). Med dylik åskådningsundervisning och därtill knippade utläggningar sökte han fostra sin dotter till ett stoiskt tänkesätt. Bergman LBrenn. 36 (1928).
2) (†) bot. i p. pf. ss. adj.: knippvis l. gruppvis sittande; jfr KNIPP-VIS III. Lycium barbarum L. .. (har) lansettlika blad, de äldre grenarnas knippade, .. de yngres vexelvisa. Nyman VäxtNatH 1: 155 (1867).
Särsk. förb.: KNIPPA IHOP10 04, äv. TILLHOPA040 l. 032, äv. HOP4. = KNIPPA, v.1 1; förr äv. i allmännare anv.: hopfoga, hopsätta o. d.; numera företrädesvis i mer l. mindre oeg. l. bildl. anv.: förbinda, sammanställa o. d. L. Paulinus Gothus ThesCat. 322 (1631; bildl.). Att knippa harnisk ihoop. RP 6: 221 (1636). Knippa ihop ved. Serenius K 3 a (1734). Förr .. knippade (man) ihop företeelser och visste därför, hvad som (osv.). Quennerstedt Flyttfågl. 25 (1898). särsk. (†): knäppa ihop (händerna). Knippa ihop händren. Lind (1749). —
KNIPPA SAMMAN10 32 l. 40, l. TILLSAMMAN(S)040 l. 032. (numera mindre br.) till 1, = KNIPPA IHOP. Then vänskap och förbund, som tillförende haffver begges våre status tillsamman knippat. RP 8: 166 (1640); möjl. ssg. Kling Spect. Aaa 2 a (1735; bildl.). (Vete-)Plantorna uppdrogos med rot, knippades samman och numrerades för hvarje parcell. UtsädT 1902, s. 24. Klint (1906). särsk.
a) (†) knäppa ihop (händerna). (Prästen) knippar .. sina händer samman. Raimundius HistLiturg. 126 (1638).
b) (†) refl., bildl.: förena sig, förbinda sig (med ngn l. med varandra). Engeland och Skottland (hade) lätteligen .. kunnat knippa sigh tilsamman medh Franckrijke til Spanske Monarchiens högsta mehn och förfång. Brask Pufendorf Hist. 146 (1680). ALewenhaupt (1712) hos Loenbom Stenbock 3: 301.
Ssg: (1) KNIPPNINGS-VÄRK, n. skogsv. inrättning där flottningstimmer buntas ihop till för forslingen lagom stora flottar l. ”mosor”, buntningsvärk. 2NF 22: 712 (1915).
Avledn.: KNIPPARE, m. tekn. till 1: vid (fin)-valsvärk anställd arbetare som har till uppgift att bunta rundjärn, plattjärn, fyrkantjärn o. skenor i knippor. JernkA 1894, s. 386. PT 1900, nr 128 A, s. 3. — jfr SKROT-KNIPPARE.

 

Spalt K 1614 band 14, 1936

Webbansvarig