Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KOKOTT kokot4 l. kå-, äv. kω-, f.; best. -en; pl. -er.
(i sht i fråga om utländska förh., företrädesvis i vitter stil) prostituerad kvinna (som uppträder med viss elegans o. för ett jämförelsevis dyrbart, luxuöst liv), demimond. Lundström Polcirk. 78 (1881; i fråga om franska förh.). Alexandre Dumas’ sentimentala, renhjärtade kokotter. Laurin Skämtb. 422 (1908). (På gatan i Paris) sitter en kokott i sitt ekipage, som håller utanför en pälsbod. Bergman JoH 60 (1926).
Spalt K 1825 band 14, 1936