Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KONFEDERERA, v. -ade; jfr KONFEDERATION.
Ordformer
(confed- 1758. confoed- 1634—1656)
Etymologi
[jfr t. konföderieren; av lat. confoederare, av com (se KON-) o. foedus (gen. foederis), förbund. — Jfr KONFEDERERAD, KONFEDERAT]
(†) i fråga om förbindelse mellan folk l. stater o. d.: ingå förbund l. förening (med ngn); äv. refl.: sammansluta sig. RP 4: 11 (1634; refl.). Muscowiten, hwilken medh Pohlen confœdererar. NAv. 2/10 1656, nr 1, s. 3. — särsk. (i fråga om förh. inom Polens adel under 1600- o. 1700-talen) refl.: bilda en konfederation (se d. o. slutet). PT 1758, nr 40, s. 1.

 

Spalt K 2093 band 14, 1937

Webbansvarig