| Publicerad 1939 | Lämna synpunkter |
LACK, sbst.5, oböjl.
(†) förhållandet att ett fartyg o. d. är läck; läck, läcka; särsk. i uttr. få l. taga lack, bliva läck. SthmTb. 15/11 1587. (Skeppet) hafwer af uthstånden Storm fått lack. HSH 30: 228 (1658). Fartyget tog lack. Faggot ÅmVetA 1744, s. 16.
Spalt L 19 band 15, 1939