| Publicerad 1939 | Lämna synpunkter |
LEDIGHET le3dig~he2t, r. l. f.; best. -en; pl. (i konkretare anv., i sht i bet. 5 o. 6) -er.
1) till LEDIG, adj.2 2: rörlighet, vighet, smidighet, lätthet (i rörelser). (Jag har) rättat mig efter andedrägtens större eller mindre ledighet. Odhelius PVetA 1776, s. 27. Jag .. beundrade den utsökta ledighet, med vilken .. (sjömannen) rörde sig i dansen. Hellström Malmros 235 (1931). — särsk.
a) i överförd anv. — särsk.
α) motsv. LEDIG, adj.2 2 d γ, i fråga om språkligt framställningssätt, tal, läsning o. d.: frihet, lätthet; särsk. i förb. (tala, läsa) med (stor, största) lätthet, med (stor, största) lätthet, (mycket) flytande. Kellgren 3: 173 (1785). Den otvungna ledigheten i berättelsen. Polyfem III. 14: 4 (1811). Han talar det (dvs. engelskan) också med största ledighet. Remmer Theat. 2: 128 (1815). Versens harmoniska ledighet. Tegnér (WB) 4: 180 (1822). (Engelsmännens) döttrar läsa med ledighet Schiller, Manzoni och Lamartine. Samtiden 1872, s. 415. Föredragets ledighet och naturlighet. Svahn LbMuntlFöredr. 3 (1903).
β) motsv. LEDIG, adj.2 2 d δ, i fråga om umgängessätt o. d.: otvungenhet, frihet; behag- (fullhet). BtVLand 3: 75 (c. 1795). På Stjernarp .. förvärfvade (Leopold) denna ledighet i umgänge, som under tidens lopp fulländades genom den förtroliga förbindelsen med Gustaf III. Nyblæus Forskn. I. 1: 130 (1873, 1879). Lo-Johansson StädAnsikt. 200 (1930).
γ) allmännare, i förb. (göra ngt) med ledighet, ledigt; jfr LEDIG, adj.2 2 d ζ. En mur, som emellertid icke var högre än att den med ledighet kunde klättras över. Zilliacus Stämpl. 76 (1922).
b) (†) övergående i bet.: skicklighet. (Backmans) drift och ledighet, uti järn-smide, ansågo alle med förundran. Ekström PVetA 1750, s. 25.
2) till LEDIG, adj.2 3: frihet (från band o. d.); i bildl. anv. Kanske är .. vid dessa (dvs. de protestantiska universiteten) .. ledigheten från alla band förmycket gynnad. Atterbom Minn. 595 (1819). Melin JesuL 2: 106 (1843).
3) (numera bl. i kanslispr.) till LEDIG, adj.2 4: förhållandet att vara till äktenskap ledig, förr äv. om ogift stånd. Den jemförelse aposteln Paulus anställer emellan äktenskap och ledighet. Thomander 1: 588 (1837). Rydholm Kyrkol. 516 (1890).
4) (föga br.) till LEDIG, adj.2 6: frihet (från ngt tvång o. d.). Theras ledighet ifrån bekymmer. Swedenborg RebNat. 3: 309 (1718). Lugn och ledighet från förutfattade meningar. Ödmann StrFörs. II. 1: 2 (1803). — särsk. (†) i pregnant anv.; jfr LEDIG, adj.2 6 e. Sinnets ledighet och nöje. Dalin Arg. 2: 149 (1754; uppl. 1734: Sinnets-Frihet). jfr SINNES-LEDIGHET.
5) till LEDIG, adj.2 9: frihet (från göromål l. arbete). Bevilja ngn ledighet. Få, åtnjuta ledighet (från arbetet). Ordnad ledighet. Schmedeman Just. 454 (1665). Må väl Lego- och tienstehion, å Sön- och Högtidsdagarne, efter Gudstiensten hafva sin skäliga ledighet. PH 5: 3421 (1752). Ifrån kl. 11 till 1 e. m. hafva Gymnasisterne ledighet. Alopæus BorgåGymn. 204 (1807). Han tog ledighet för att sköta sin hälsa. Hallström Händ. 93 (1927). — jfr TJÄNST-LEDIGHET. — särsk. konkretare, om ngns lediga tid. Under, förr äv. i ngns ledighet. Schroderus Comenius 888 (1639). Gustaf Lagerbjelke .. fick under ledigheten intill den 20 maj handhafva ledningen af utrikes ärendena. 3SAH 3: 99 (1888). Han bad mig förestå hans departement under hans ledigheter. De Geer Minn. 2: 75 (1892). jfr SEMESTER-, SOMMAR-LEDIGHET m. fl. särsk. (†) i vissa förb. med bet.: (icke) hava l. få tid (till ngt). Jag har ingen ledighet, at göra det du begärt. Sahlstedt (1773). Konungen (lät) säga mig, det han nu ägde ledighet och således önskade se mig. Ödmann MPark 95 (1800).
6) (i sht i kanslispr.) till LEDIG, adj.2 11: förhållandet att ett ämbete osv. är ledigt, vakans. Vid första ledighet, så snart ngt ämbete osv. blir ledigt. SynodA 1: 157 (1678). Under thronens ledighet. Dalin Hist. III. 1: 260 (1761). Icke mindre än 10 platser voro lediga i rådet, .. hvartill inom få dagar kom den 11:te ledigheten efter Taube. Malmström Hist. 2: 187 (1863). Det var .. helt naturligt, att Schlyter vid yppade ledigheter sökte anställning vid Upsala universitet. 3SAH 4: 174 (1889). SFS 1907, Bih. nr 26, s. 8. — jfr APOTEKS-, BISKOPS-, TRON-, ÄMBETS-LEDIGHET m. fl. — särsk. (†) konkret: ledigt ämbete osv. Nådårs-Predikanter .. böra .. icke .. komma under omröstning til den ledighet, de första gången under Nådår förvalta. PH 5: 2929 (1750). Ledigheter innom Rådet skulle det sjelf äga att besätta. Geijer SvFolkH 1: 218 (1832).
7) (†) till LEDIG, adj.2 12: tomhet; äv. konkret: tomrum; äv. bildl. Ränte-Cammarens efter Kriget ledighet. HC11H 14: 52 (1660). Ledigheter (i isen), som sluteligen upfyllas af det vatn, som deruti upstiger. SvSaml. 2: 41 (1764).
(5) -KOMMITTÉ. (numera mindre br.) skämtsamt, om samling av personer som slå dank. Sundén (1886; skämtv.). En föga förhoppningsfull yngling om 20 vårar tillhörande Vimmerby ständiga ledighetskomité. Barometern 1896, nr 172, s. 2. Kajernas ledighetskommitté. Siwertz Nov. 190 (1918). —
Spalt L 435 band 15, 1939