Publicerad 1941 | Lämna synpunkter |
LUMMER lum4er, sbst.2, r. l. m.; best. -n; l. (i vissa trakter, i bet. 2 alltid) LUMRIK lum4rik, äv. 32, r. l. m.; best. -en; förr äv. LUMMIK, r. l. m.
1) i sht bot. växt av släktet Lycopodium Lin.; ofta i inskränktare anv., dels om arten L. Selago Lin., luslummer, dels om arten L. clavatum, mattlummer; i ssgr äv. i allmännare anv.: lummerväxt. Franckenius Spec. D 2 b (1638). Linné Fl. nr 857 (1745; fr. Smål.). Bland mjölonris och lummer. Karlfeldt Vildm. 56 (1895). SvD(A) 1931, nr 225, s. 6. — jfr DVÄRG-, FJÄLL-, FÄRG-, GRAN-, LOPP-, LUS-, MATT-, PLATT-, REV-, SKOGS-, SMÅ-, STRAND-LUMMER m. fl.
2) (lumrik) (i vissa trakter o. farm.) det ss. nikt använda spormjölet av vissa lummerarter, i sht mattlummer; förr äv. om ax av dessa arter med däri sittande spormjöl. Wahlenberg FlSv. 684 (1826). Fries Ordb. 73 (c. 1870). Lundell (1893).
3) bot. växten Andromeda tetragona Lin., som har viss likhet med luslummer; i ssgrna LUMMER-KRÄKLING, -LJUNG, -ROSLING.
4) (i vissa trakter) växten Ledum palustre Lin., skvattram, getpors. Linné Fl. nr 341 (1745; fr. Västergötl.). Retzius FlOec. 352 (1806). Henriksson Hledn. 29 (1890; fr. Västergötl.).
B (†): LUMME-LJUNG, se C.
(3) -KRÄKLING. (lum- c. 1870—1883. lummer- 1877) (†) bot. = -LJUNG. Fries Ordb. (c. 1870). Krok o. Almquist Fl. 1: 46 (1883). —
(3) -LJUNG. (lumme- 1858. lummer- 1868 osv.) bot. växten Andromeda tetragona Lin., polarljung. Müller TrädgK 170 (1858). ArkBot. II. 1: 28 (1903). —
-VÄXT. bot. växt av den till kärlkryptogamerna hörande ordningen Lycopodiales (i sht familjen Lycopodiaceæ); i pl. äv. ss. namn på nämnda ordning resp. familj. Agardh Bot. 2: 419 (1832). 3NF 15: 358 (1931).
Spalt L 1183 band 16, 1941