Publicerad 1941 Lämna synpunkter -LUNDA ~lun2da, adv. Etymologi [fsv. -lunda (i ssgrna alla-, anner-, ängalunda m. fl.), motsv. d. -lunde; eg. gen. pl. av fsv. lund, sätt, vis (se LUND, sbst.2)] ss. senare led i ssgr: på (visst) sätt, under (vissa) omständigheter; jfr ALLA-, ANNOR-, EHURU-, ENA-, HURU-, INGA-, NÅGOR-, SAMMA-, SÅ-LUNDA. Spalt L 1194 band 16, 1941 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se