Publicerad 1942 | Lämna synpunkter |
MADONNA madon3a2, i bet. 1 f., i bet. 2 r. l. f.; best. -an; pl. -or ((†) -er Tegnér FilosEstetSkr. 287 (1808), Knorring Skizz. I. 1: 100 (1841)).
1) benämning på jungfru Maria, Jesus’ moder, den heliga jungfrun; numera bl. i sg. best. Gynther ConvHlex. (1846). Medeltidens skönaste ideal: den fagra, änglarena madonnan. Grimberg VärldH 6: 500 (1935). — särsk.
a) (†) i sg. obest., närmande sig bet. av ett egennamn. SvLitTidn. 1814, sp. 792. Också den manliga personalen (i Albano) hade, till Madonnas och hennes moders ära, gjort sitt bästa. Atterbom Minn. 453 (1818).
b) (tillf.) bildl., om kvinna som på ett l. annat sätt liknar madonnan (l. en bild av madonnan; jfr 2). Forssman Aftonl. 10: 25 (1902).
2) bild av jungfru Maria (vanl. framställd tillsammans med Jesusbarnet). Gatorne (i Rom) uplyses om nätterna af inge andre lanterner än de hvilka brinna framför Madonnorne. Palmstedt Res. 99 (c. 1780). Cornell NorrlKyrklK 171 (1918).
B: (1) MADONNA-ANSIKTE~020, äv. ~200. (madonn- 1823. madonna- 1891 osv. madonne- 1899) (i vitter stil) ConvLex. 2: 478 (1823). (Flickan) hade ett riktigt litet madonnaansikte. Malm Storm Kirch 22 (1918). —
(jfr 2) -BILD. (madonna- 1818 osv. madonne- 1899—1909) Atterbom Minn. 392 (1818). Romdahl NordeurBildK 12 (1926). —
(1) -LIKNANDE, p. adj. —
(1) -SKÖN, adj. (madonne- 1835) (i vitter stil) Nina såg förtjusande ut med den himmelsblå glorian öfver sitt madonnesköna ansigte. Bremer Nina 755 (1835). —
(1) -SON(EN). (enst., †) om Kristus. Skynda dig, i Madonnasonens namn. Almqvist GMim. 1: 156 (1841). —
C: MADONNE-ANSIKTE, -BILD, -LIK, -SKÖN, se B.
Spalt M 11 band 16, 1942