Publicerad 1942   Lämna synpunkter
MADRA ma3dra2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[sv. dial. (Gotl.) madra; jfr nor. dial. mora, maare, maure, møyre, isl. maðra (anträffat bl. i ortnamn); jfr äv. mht. matare, metere, feng. mædere, mæddre, eng. madder; eg. identiskt med MÅRA, sbst. — Jfr MÅDRA, ävensom MADD]
1) växten Galium boreale Lin., vitmåra. Samzelius Blomst. 23 (1760). Gellerstedt NerFl. 29 (1831).
2) växten Sherardia arvensis Lin.; i ssgr; jfr BLÅ-, ÅKER-MADRA.
3) växt tillhörande släktet Asperula Lin. Liljeblad Fl. 63 (1792). Neuman o. Ahlfvengren Fl. 111 (1901). jfr BLÅ-MADRA. särsk.
a) växten Asperula odorata Lin., myskmadra. ÖoL (1852). Rebau NatH 2: 149 (1879). Östergren (1932). jfr LUKT-, MYSK-MADRA.
b) växten Asperula tinctoria Lin., färgmadra; äv. om färgämne framställt av denna växt. Linné Fl. nr 115 (1745; fr. Gotl.). Wistrand NordMAllmog. 20 (1909; om färgämne). jfr FÄRG-, RÖD-MADRA.
Ssgr: MADRA- l. MADRE-FRÖ. —
(3) -SLÄKTE(T). bot. om växtsläktet Asperula Lin. 3NF (1930).

 

Spalt M 12 band 16, 1942

Webbansvarig