| Publicerad 1943 | Lämna synpunkter |
MEDLIDANDE me3d~li2dande, äv. (i vissa trakter) mä3d~, n.; best. -et; pl. (i konkretare anv.) -en. (beträffande äldre skrivsätt se MED, prep. o. adv.)
1) (†) förhållandet att en person l. kroppsdel o. d. lider l. känner smärta gemensamt med en annan person resp. kroppsdel, delaktighet i ngns l. ngts lidande. G1R 8: 328 (1533). Skulle någon lem wara siuk och swag, tå hafwa alle the andre lemmarna medlidande med honom. Swedberg SabbRo 1536 (1688, 1712). Samtiden 1873, s. 173.
2) deltagande känsla av sorg, smärta o. d. som framkallas hos ngn av ngn annans lidande, sorg, motgång, olycka, svårigheter o. d. Hysa, känna, hava medlidande. Gripas av, röras till medlidande. Ngt väcker medlidande hos ngn l. ngns medlidande. Medlidande med, stundom för (förr äv. mot l. över) ngn. (Han) hadhe sigh så ömkeliga, at honom ingen, vthan stoort medhlijdande ansee kunde. 2Mack. 3: 16 (Bib. 1541). Troon är i Hiertat, så moste och medlijdande öfwer the Arma wara i Hierta. Ekman Siönödzl. 64 (1680). Rördes han af något medlidande mot sitt arma Folck och Land. Mörk Ad. 2: 37 (1744). Hans ”ånger” är kanske endast ett falskt medlidande med sig själf. NDA 1913, nr 258, s. 1. — särsk.
a) (numera bl. tillf.) i uttr. medlidande med l. för, förr äv. över ngt, medlidande med ngn på grund av ngt; förr äv. draga medlidande över ngt, känna medlidande med ngn på grund av ngt. Vthi then första deel (av vårt brev) omröre wij och giffue tilkenna wår åhogha och medhlijdande öffuer wår wäns sorgeliga Tilstånd. AJGothus ThesEp. 1: 34 (1619). HC11H 10: 88 (1650). PT 1909, nr 169 A, s. 13.
b) (mera tillf.) konkretare, om uttryck för ngns medlidande med ngn. En skur av förebråelser, goda råd, löjen och medlidanden. Hemmer Lermontov VTHjälte 103 (1926).
c) övergående i bet.: (av medlidande med ngn framkallad benägenhet att mot denne visa) mildhet l. barmhärtighet l. överseende l. misskund l. skonsamhet l. hjälpsamhet l. allmän välvilja o. d. Låta beveka sig till medlidande. Göra ngt av medlidande. Hava l. visa medlidande med ngn. Han störtade honom utan medlidande i fördärvet. Hoo wil tå förbarma sigh offuer tigh Ierusalem? Hoo wil tå medhlidhande medh tigh haffua? Jer. 15: 5 (Bib. 1541). (Domaren) är blott lagens tolk och tillämpar dess bud utan väld eller medlidande. Oscar I Straff 11 (1840). Hellström Malmros 20 (1931). särsk.
α) (†) i uttr. draga medlidande över l. med ngn l. ngt o. d., visa mildhet l. överseende gentemot ngn l. ha förbarmande med ngn på grund av ngt. (Adelsmännen hoppas att drottningen, som känner deras bördor) warder med dem dragendes medlidande. RARP 3: 399 (1644). KKD 12: 391 (1748).
β) (†) fördragsamhet, tålamod, överseende. G1R 3: 135 (1526). Är forthenskuld wår wilie och begären at j wele haffue medtlidende opå någre få dager med same kneckter (som inkvarterats). J skole wäll bliffwe snarlige förlossede. Därs. 15: 457 (1543). HSH 18: 355 (1572).
Spalt M 673 band 17, 1943