| Publicerad 1950 | Lämna synpunkter |
ORDINANTIA or1dinan4tsia, äv. å1r-, r. l. f.; best. -an; pl. -or; l. ORDINANS -an4s, stundom -aŋ4s, r. l. m. l. f. resp. (i bet. 7 b) m. ((†) n. KyrkohÅ 1911, MoA. s. 99 (1585)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er; äv. ORDINANTIE -an4tsie, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
1) (†) uppdelning l. gruppering av personer i avdelningar l. klasser l. dyl.; möjl. med bibet. av 4; jfr ORDNING 13 b. Dauid giorde een Ordinantia ibland Leuj barn. 1Krön. 23 (”24”): 6 (Bib. 1541; Luther: Ordnung).
2) (†) (bestämt l. lagstadgat l. sedvanligt) skick l. sätt l. tillstånd, ordning (se d. o. 3); särsk. om riktigt l. vederbörligt skick, god ordning o. d. G1R 1: 206 (1524). Thet mynt som större war, thet höölt ock meer epter som ordinantien i myntet wara pläghar. OPetri Kr. 42 (c. 1540). (År 1284) begynte konung Magnus göra godh skickelse och ordinantie i rikit. Därs. 94. Widekindi KrijgH 864 (1671).
3) (†) mer l. mindre konkret: inrättning, anordning. Skolestugur, och andre sliige (dvs. slika) gode Ordinantier. G1R 16: 52 (1544).
4) (om ä. förh.) hist. av myndighet fastställd bestämmelse angående ngt (särsk. rörande kyrkliga förhållanden), förordning, stadga, reglemente; statuter; äv. konkret, om den skriftliga handlingen; förr äv. i uttr. ordinantia om l. (up)på ngt, gällande för ngt. G1R 1: 210 (1524). Ordinantia, som giordes i Vesteras i herradagen anno MDXXVII. RA I. 1: 89 (1527). En ordinantie och vnderuisning för fogten på Salebergh ther han sigh epter retta må. G1R 7: 389 (1531). Därs. 25: 124 (1555: opå). Konung Johans Ordinantie om Hoorsaker, Diurfällende (m. m.). Schmedeman Just. 67 (1577). Mäklare-Ordning. .. Mäklarne skola ställa sig denna Ordinantien til sträng efterlefnad. PH 1: 269 (1720). Västerås ordinantia. Andersson SvH 170 (1943). — jfr dels HANDELS-, KYRKO-, RÄTTEGÅNGS-, SKJUTSFÄRDS-ORDINANTIA, dels HANDELS-, KYRKO-, MYNT-ORDINANS, dels BANK-, HANDELS-, HOVRÄTTS-, SEGLATIONS-, TULL-ORDINANTIE m. fl.
5) (†) allmännare: bestämmelse, föreskrift; föreskrift om l. beskrivning på tillvärkningen o. sammansättningen av ngt, ”recept”; äv. övergående i bet.: befallning, order. En Ordinantz Och wthsetningh hwruledis Man schall giöre kiörnekrwth (dvs. kornkrut). ArkliR 1539, avd. 3. Thänn ordinantienn, som vår käre sonn Jahann haffver skicketh till tig um utspisningen, haffve vij öffverseth. G1R 28: 282 (1558). Widh klockan ett om natten .. kallade (han) Officiererna til sigh .. och gaff them så Ordinantz, hurw the Fienden möta skulle. L. Paulinus Gothus Stiernsköld I 4 a (1628). Thet ståår Pastori inthet till att göra om Comministrorum löhn några obrukeliga nya ordinantier. HärnösDP 1663, s. 28; jfr 2.
6) (†) ordination (av läkare); äv. (enst.) om sjukbesök av läkare. At then siuka icke håller then Diæt och Ordinantz widh Maat, Drick, Lucht, Werma, Köld, etc. som honom aff Läkiaren föresatt är. Elimæus Trautzich B 1 a (1617). Vaknade ledsen. Strax Biskopen på upvaktning; Biskopinnan på visit; Doctorn på Or[di]nantz. Kellgren (SVS) 6: 253 (1789).
7) (†) i användning med (betydelsemässig, delvis äv. formell) anslutning till ORDONNANS; jfr anm. sp. 1163.
a) ordonnanstjänst; jfr ORDONNANS 8; särsk. i uttr. vara o. d. på ordinans. LMil. 2: 134 (1687). Een under-officeer som war[e]t på ordinantz uti Hög-Qvarteret. KKD 5: 5 (c. 1709).
b) om person: ordonnans (se d. o. 9). (D. 14 sept. avsänt) breff till H. Öfwerst Görtz .. medh hans ordinans. KKD 10: 47 (1707). Dahlberg Lefn. 33 (c. 1755; uppl. 1911). Meurman (1847).
8) (†) om visst slag av dagsvärken vid gruva. Ordinance, eller Gå på ordinance, säges vid Dannemora grufvor, när friska grufve-arbetare göra dagsverken för de sjuka, som då af förtjensten få 2 skilling om dagen. Rinman (1789).
B: (5) ORDINANTIE-REGISTER. ss. (l. i en) föreskrift uppgjord förteckning över ngt. G1R 26: 587 (1556).
Spalt O 1163 band 19, 1950