OXYGENOL ok1sygenå4l, äv. ωk1s-, l. -jen-, r. l. n.; best. -en l. -et.
Etymologi
[bildat till nylat. oxygenium (se OXYGEN) med den i kemiska preparat vanliga ändelsen -ol (jfr STOMATOL m. fl.)]
benämning på treprocentig lösning av vätesuperoxid i vatten, med l. utan tillsats av parfymerande flyktig olja; använd ss. munvatten o. d. OdontT 1910, nr 1, Annons. s. 12. Starck Kemi 16 (1931).
Ssg: OXYGENOL-BLOND. om hår: som (har samma blonda färg som hår som) blekts medelst oxygenol; om person: vars hår har dylik färg. Boye Ast. 74 (1931). Hon skakade sina oxygenolblonda lockar. Sörensen Hollywood 98 (1932).
Spalt O 1751 band 19, 1951
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se
