| Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PARASIT par1asi4t, m.||ig. resp. (om djur) m.||ig. l. r. l. (om växt) r. l. m.; best. -en; pl. -er.
1) om person (l. personifikation); numera väsentligen uppfattat ss. bildl. anv. av 2.
a) (numera bl. tillf.) snyltgäst (hos ngn); jfr TALLRIKS-SLICKARE. Holm NSv. 172 (1702). (Han) hör till den .. mycket talrika class, som kallas parasiter och hvilka nästan aldrig saknas i rika oduglingars följe. Hwasser VSkr. 2: 297 (c. 1850). Oförargliga parasiter, som dröja kvar i det gästfria Rostovska hemmet. Böök 4Sekl. 141 (1928).
b) i utvidgad l. bildl. anv.: person (l. samhälle l. företag o. d.) som lever på ngn annans (resp. ett annat samhälles osv.) bekostnad, drager fördel av l. utnyttjar resultatet av andras arbete l. snyltar på ngn, snyltare; jfr PROFITÖR. BotN 1841, s. 177. Den tiden, då aktiebolagen troddes vara på en gång samhällets sociala parasiter och dess mest outsinliga skattekällor. SvTidskr. 1931, s. 119. (Stadens) borgare leva (enl. Strindbergs framställning i ”Pål och Per”) som parasiter på bönderna. 3SAH 50: 215 (1940).
2) zool., bot. djur l. växt som lever resp. växer på l. inuti en annan levande organism (värddjur, värdväxt) o. hämtar sin näring från denna, snyltdjur, snyltväxt. VetAH 1776, s. 302. Alla växter, som .. nära sig af organiska ämnen, äro antingen parasiter eller saprofyter. LfF 1912, s. 189. (Binnikemasken) är en .. parasit i människans tarmkanal. Lindbom BlodSj. 311 (1937). — jfr BLOD-, HALV-, HEL-, INÄLVS-, MALARIA-, ROT-, TARM-, YTTER-, ÄGG-PARASIT m. fl. — särsk. i oeg. l. bildl. anv. (jfr 1); särsk. (i sht ss. förled i ssgr, t. ex. -BI, -HUMLA, -MYRA) om djur som icke sörjer för sitt eget uppehälle l. som lägger sina ägg i ett annat djurs bo o. d. Dessa odlingens parasiter (dvs. ogräsen). MosskT 1890, s. 493. Ymer 1935, s. 118.
3) (†) miner. mineral som har uppstått på l. inuti ett annat mineral. Berzelius ÅrsbVetA 1828, s. 189.
-ARTAD, p. adj. —
(2 slutet) -BI, n. zool. bi som lever parasitiskt i andra biarters bon, snyltbi. Thomson Insect. 299 (1862). —
-DÖDANDE, p. adj. i sht lant. som dödar de djur l. växter som uppträda ss. parasiter på gagnväxter. Schulthess (1885). Parasitdödande medel. LAHT 1920, s. 372. —
-FLUGA. zool.
1) fluga av familjen Larvævoridæ, vars larver leva ss. parasiter på andra insekter l. deras larver; i pl. äv. ss. benämning på familjen. Holmgren Insekt. 248 (1867). SvSkog. 379 (1928).
(2 slutet) -HUMLA. [jfr t. schmarotzerhummel] zool. humla av släktet Psithyrus Saint-Fargeau, särsk. P. lissonurus Thoms., som lever parasitiskt i andra humlearters bon, snylthumla. Dahlbom Insekt. 289 (1837). —
-INSEKT~02 l. ~20. zool. om insektarter som l. vilkas larver leva parasitiskt. Dahlbom Insekt. 219 (1837). SvSkog. 379 (1928). —
(2 slutet) -KRATER. [jfr d. parasitkrater] geol. krater bildad på sidan av en vulkan. Nathorst JordH 177 (1889). —
-KRÄFTA. [jfr t. schmarotzerkrebse, pl.] zool. om vissa kräftdjur (loppkräftor m. fl.) som leva parasitiskt. ÅrsbVetA 1823, s. 335. —
(1, 2) -LIV. [jfr t. parasitenleben] särsk. till 1 b. SthmFig. 1847, s. 130. Reaktionen (levde) ett fett parasitlif på hvad tiden och de unga .. hade att ge. Kleen Kvinn. 226 (1910). —
-MASK; pl. -ar. zool. Thorell Zool. 2: 436 (1865). Parasitmaskarna indelas i tre klasser: rundmaskar, bandmaskar och sugmaskar. VerdS 94: 4 (1900). —
(2 slutet) -MYRA. zool. myran Anergates atratulus Schenck, som lever tillsammans med o. matas o. skötes av arbetare av myrarten Tetramorium cæspitum Lin. (grästorvmyran). UVTF 35: 127 (1886). —
-SJUKDOM~02 l. ~20. zool., bot., med. sjukdom (hos levande varelse l. växt) framkallad av parasit. KrigVAH 1883, s. 12. Rostsvamp (är) .. hvetets mest förhärjande parasitsjukdom. Uppl. 2: 79 (1903). —
-STEKEL. zool. stekel av gruppen Parasitica (Terebrantia), som på larvstadiet lever ss. parasit på andra insekter l. deras larver; i pl. äv. ss. benämning på gruppen. Dahlbom Insekt. 241 (1837). SvSkog. 379 (1928). —
(2 slutet) -VOKAL. [jfr eng. parasite-vowel] (numera bl. tillf.) språkv. ”parasitisk” (se d. o. 5) vokal. Landsm. XI. 8: 13 (1896). —
b) bildl., om parasitisk företeelse l. ”utväxt” på ngt. Geijer I. 8: 17 (c. 1811). AnderssonBrevväxl. 1: XXVIII (1835; om dryckenskap). VLBibl. Brev 6/5 1850. —
-ÄGG, n. zool. om ägg som parasitinsekt lägger på l. inuti annan insekt l. dess larv l. ägg. UVTF 36: 123 (1888).
B [efter mönster av sådana ssgsformer som gyneko-, klimato-]: PARASITO-LOGI101004. [jfr eng. parasitology] vetenskapsgren som sysslar med de växter o. djur som leva ss. parasiter; särsk. om den gren av den medicinska vetenskapen som sysslar med de parasiter som leva på människan. 2NF 34: Suppl. 678 (1922). (Docent) i parasitologi. SvStatskal. 1937, s. 673.
PARASITERA, v., -ing. [jfr nor. parasittere, eng. parasite]
1) till 1 b: leva l. uppträda ss. parasit; leva på l. draga fördel av l. utnyttja resultatet av andras arbete o. d., snylta; stundom närmande sig bet.: profitera. Parasitera på ngn l. ngt. Lönnberg Ren. 50 (1909). Ehuru filmdramatiken hittills i .. stor utsträckning tagit sina ämnen från litteraturen .. och ofta onekligen parasiterat på denna, ha resultaten (osv.). 2NF 36: 1028 (1924). Du vet jag tycker om att hjälpa till. Jag ska väl vara till någon nytta och inte bara parasitera. Trolle O’Neill LjuvUngd. 56 (1936).
2) zool., bot. till 2.
a) intr.: leva l. uppträda ss. parasit på en annan levande organism. Parasitera på ngt. Fries BotUtfl. 3: 377 (1861, 1864). De bakterier, som parasitera i människokroppens vävnader och safter. Lidforss Kås. 3: 56 (1913).
PARASITISK, adj. [jfr t. parasitisch, eng. parasitic, fr. parasitique, lat. parasiticus, gr. παρασιτικός]
1) till 1 (b): som är l. lever ss. en parasit, parasiterande; som är utmärkande för en parasit l. är l. liknar en parasits. (”Preliminaristerna” bilda) en parasitisk utvext på Akademien. Frey 1843, s. 420. I ett ekonomiskt raskt framåtskridande samhälle .. skall det lätt inträffa att än den ena än den andra klassen af arbetsgifvare eller egendomsbesittare delvis blir ekonomiskt parasitisk af historiska orsaker. Steffen Lönarb. 311 (1900).
2) zool., bot. till 2: som lever ss. l. är en parasit (ett parasitdjur resp. en parasitväxt); utmärkande för en parasit; som härrör från l. bildats av l. på annat sätt har samband med en parasit l. parasiter. Parasitiske örter. Bergman Jordkl. 2: 426 (1774). Det .. parasitiska kvalstret Antennophorus. Adlerz MyrLiv 189 (1913). jfr halv-parasitisk.
3) (†) miner. till 3, om mineral: som uppträder på l. inuti ett annat mineral ss. ”parasit”. Enfärgad Calcedon .. (finns bl. a.) parasitisk på andra lösa stenar. Retzius Min. 181 (1795). Björling Sol. 53 (1869).
4) geol. i utvidgad anv. av 2, om vulkankägla: bildad på sidan av en vulkan; jfr parasit-krater, -vulkan. Ramsay GeolGr. 79 (1909).
5) (numera bl. tillf.) språkv. i utvidgad anv. av 2, om ”oursprungligt” språkljud: som inskjutits (ss. övergångsljud, särsk. hjälp- l. stödjevokal) mellan två andra ljud (l. efter ett slutljud). Richert Ljudlag. 303 (1866). En mera parasitisk hjelpvokal, ett inskjutet i. Rydqvist SSL 5: 146 (1874). Noreen VS 1: 400 (1905).
6) (†) i bildl. anv. av 1 l. 2: som icke fyller ngn (självständig) uppgift, överflödig l. dyl. Om recitativet (i en opera) är väl skrifvit, det vill säga, om ingen ting är parasitiskt och öfverflödigt för läsaren, .. då (osv.). Kellgren (SVS) 6: 112 (1782). —
PARASITISM1004, äv. 01—, r. l. m. [jfr t. parasitismus, eng. parasitism, fr. parasitisme]
1) till 1 (b): förhållandet att ngn lever l. uppträder ss. parasit l. parasiterar på ngn l. ngt, parasiterande. Dalin (1871). (Kollektivismen) skall .. låta sysslolösheten och parasitismen försvinna. Schauman o. Christierson Gide 420 (1899).
2) zool., bot. till 2: förhållandet att ett djur l. en växt lever på en annan levande organism ss. parasit. Wikström ÅrsbVetA 1853—54, s. 13. VerdS 94: 3 (1900). —
PARASITÄR1004, äv. 01—, adj. [jfr t. parasitär; av ä. fr. parasitaire]
2) zool., bot. till 2, = parasitisk 2. TT 1886, s. 156. Lidforss VäxtLiv 33 (1904). 2NF 37: 985 (1925).
3) i sht med. till 2, om sjukdom, sjuklig bildning o. d.: som förorsakats l. framkallats av parasiter. Bildningar af parasitär natur. UpsLäkF 1868—69, s. 539. Parasitära hudsjukdomar. LärovKomBet. 1884—85, III. 1: 109.
Spalt P 258 band 19, 1952