Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PATEN pate4n, sbst.1, r. l. m. (l. f.) (HFinlKamF 1: 29 (1536) osv.), äv. (numera knappast br.) n. (InventVallentuna 1556, EvangHärold 1916, s. 151); best. -en, ss. n. -et; pl. -er (i äldre språkprov möjl. äv. att hänföra till sg. patena, G1R 13: 283 (1541) osv.), ss. n. äv. = (VDAkt. 1710, nr 369, EvangHärold 1916, s. 151); förr äv. PATENA, f.; best. -an; pl. -er (äv. att hänföra till sg. paten, se ovan); förr äv. PATENE, r. l. m. (l. f.); best. -en; förr äv. PATIN, r. l. m. (l. f.) (2SthmTb. 8: 221 (1590: patinen, sg. best.; möjl. äv. att hänföra till obest. patina), Wettersten Forssa 148 (c. 1750)) l. n. (Œdman Bahusl. 266 (1746), Wettersten Forssa 81 (c. 1750)); best. -en resp. -et; förr äv. PATINA, sbst.1, f.; pl. -er (NorrbHembSkr. 1: 420 (1585; äv. möjligt att hänföra till sg. patin)).
Ordformer
(-ten (-th-, -tt-, -een, -én) 1547 osv. -tèn 1847—1860. -tena 1531. -tene (-th-) 1583—1828. -tenen, sg. best. 1566 osv. -tener (-th-, -een-), pl. 1541 osv. -tenn 1583. -tenna 1536. -tin 1746— c. 1750. -tina 1585. -tinen, sg. best. 1590. -tiner, pl. 1585)
Etymologi
[fsv. patena; jfr ä. d. paten, mlt. pat(t)ēne, mht. patēn(e) (t. patene), ävensom fr. patène; av mlat. patena, av lat. patena, patina, panna, fat, skål (möjl. av gr. πατάνη, skål), sannol. ytterst till samma rot som föreligger i lat. patere, vara öppen (se PATENT, sbst.)]
(liten, rund) tallrik l. skål (vanl. av metall, ofta silver, stundom av glas, ofta formad så, att den kan användas ss. lock på kalken) varpå brödet (oblaten) frambäres vid nattvarden, oblattallrik; jfr DISK sbst.1 II 1 c. En kalk med patena. G1R 7: 361 (1531). Först skal Presten (vid sjukbesök) lata kasta en reen dwk på bordet, sedan .. tagher han fram brödet, .. legger thet j Patenen, och setter på bordet. LPetri KO 59 a (1561, 1571). Sedan på 1100-talet små oblater börjat komma i bruk, anpassades patenens storlek efter cuppan, och patenen användes som ett slags lock till denna. Hellerström Liturg. 36 (1932). Seitz ÄSvGlas 191 (1936; av glas). Hb. 1942, s. 36. — jfr SOCKENBUDS-, TENN-PATEN. — särsk. (†) i utvidgad anv.
a) om fat (till saltkar). ÅgerupArk. Arvskifte 1713.
b) om vågskål. VetAH 1759, s. 269
Ssgr: A: PATEN-DUK. (paten- 1901. patens- 1680) (numera knappast br.) duk som lägges över patenen (locket på kalken), då kalken frambäres till l. står på altaret, kalkkläde. BoupptSthm 1685, s. 93 b (1680). Hildebrand Medelt. 3: 527 (1901). —
-KLÄDE. (numera knappast br.) = -duk. VDAkt. 1794, nr 276. Sohlberg BeskrDomkWesterås 86 (1834). —
-LAV. (†) bot. laven Parmelia acetabulum Neck., som har frukter med skålformig disk, rundfliklav. Acharius Lich. 122 (1798).
B (†): PATENS-DUK, se A.

 

Spalt P 456 band 19, 1952

Webbansvarig