| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
PLASTIKER plas4tiker, stundom302, m.||ig.; best. -n; pl. =.
(i sht i fackspr.) person (konstnär) som ägnar sig åt l. utövar plastik (se d. o. 1); ofta: bildhuggare, skulptör; äv. mer l. mindre bildl. (jfr PLASTIK 1 slutet). Grekiska Plastiker. Bagge Wendt 92 (1835). Levertin 11: 122 (1906; bildl.). Roosval RomK 253 (1930). — jfr VAX-PLASTIKER.
Spalt P 1075 band 20, 1953