Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PLYM ply4m, r. l. m.; best. -en; pl. -er32 (PH 2: 926 (1731) osv.) ((†) -ar TullbSthm 1539, s. 2 b).
Ordformer
(plum- 1621 (: plumstrykare). plumar, pl. 1539. plume 1620 (: plumefieder), 1690—1871. plumer, pl. 1731—1822. plym 1751 osv.)
Etymologi
[jfr mlt. plume, holl. pluim, eng. o. fr. plume; ytterst av lat. pluma, fjäder, dun; inlånat i sv. dels från mlt., dels (senare) från fr. — Jfr PLYMASCH, PLYMASÅ, PLYMET, PLYMÅ]
1) på särskilt sätt beredd (stor, yvig, vajande) prydnadsfjäder (i allm. strutsfjäder); i sht om prydnad på huvudbonad, bestående av en dylik fjäder l. ett knippe av dylika fjädrar (fjäderbuske); äv. om ett (mjukt fallande) knippe av tagel (tagelbuske), använt ss. prydnad på hjälm l. uniformsmössa; jfr HJÄLM-BUSKE, PANASCH. TullbSthm 1539, s. 2 b. J satt Plumer uti Page Hattar. KlädkamRSthm 1772, s. 50. Trekantig hatt med plym (för generalsperson). Hallman Förf. 303 (1881). VaruhbTulltaxa 1: 359 (1931). — jfr ADJUTANTS-, BARETT-, HATT-, HÄGER-, MARABU-, PARADISFÅGEL-, STRUTS-, TAGEL-PLYM m. fl.
2) i utvidgad l. bildl. anv., om ngt som till utseendet erinrar om en plym. En ståtlig plym af mäktiga rökmoln. Bremer GVerld. 2: 318 (1860). Granarna slår dem i ansiktet med sina plymer. Martinson Kvinn. 94 (1933). — jfr RÖK-PLYM. — särsk.
a) om yvig svans. Oterdahl Skram 111 (1919). Efter det räven förlorat tre fjärdedelar av sin plym. Hammarström Löns Vidu 105 (1920).
b) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr.] (†) benämning på en av de konsistensgrader som man förr räknade med vid sockerkokning. (Socker) Kookat till Penna eller Fiädre-wijs eller Plume. Rålamb 14: 133 (1690).
3) (starkt vard.) om huvudet; särsk. i uttr. vimsig i plymen, alldeles virrig. Äst du då rent förvildad, äst du vilsen i plymen? Lindqvist Stud. 214 (1906). Upphovsmannen till denna ”bevisning” måtte vara något vimsig i plymen. DN(B) 1933, nr 111, s. 2.
Ssgr (i allm. till 1): (2) PLYM-ALG. bot. algen Bryopsis plumosa (Huds.) Ag., med fjäderliknande förgrening. Krok o. Almquist Fl. 2: 94 (1907). —
-BOA, r. l. f. (i sht förr) boa sammansatt av plymer l. strutsfjädrar; jfr fjäder-boa. SD(L) 1904, nr 247, s. 5. SvD(A) 1918, nr 158 A, s. 16 (i annons). —
-BURR. (†) ”burr” (se burr, sbst.1) av plymer l. strutsfjädrar. SthmModeJ 1854, s. 21. —
-FABRIK. Idun 1890, s. 515. —
-FABRIKANT. Björkman (1889). —
-FJÄDER. (numera bl. tillf.) plym. Hambræus Erasmus A 14 b (1620). —
-FORMIG. —
-FRANS. (förr) frans av plymer l. strutsfjädrar. SthmModeJ 1851, s. 5. —
-GARNERING. på klädesplagg: garnering av plymer l. strutsens dunfjädrar. DA 1824, nr 1 Bih. s. 8. —
-HATT. hatt med plym. Björn Fanfan 59 (1786). Asplund Stud. 56 (1912). —
(2) -HAVRE. lant. havrearten Avena orientalis Schreb., med tätt sammandragen, ensidig, plymliknande vippa. Arrhenius Jordbr. 2: 129 (1860). —
-HÅLLARE, r. l. m. fäste för plym. Rig 1922, s. 83. —
-KANT. på klädesplagg: kantprydnad av strutsens (dun)fjädrar. VeckoJ 1924, s. 569. —
(1, 2) -KLÄDD, p. adj. försedd med plym l. plymliknande fjädertofs l. dyl. De plymklädda kakadororna. Hultman Vamp. 64 (1911). —
-LIK, adj. Fock 1Fys. 564 (1855). —
-LIKNANDE, p. adj. Norstedt UppslB 1103 a (1927). —
(2) -LILJA. trädg. prydnadsväxt (krukväxt) av släktet Eucomis L’Hérit. (med en blomställning som upptill avslutas med en tofs), tofslilja. Bouché Blomst. 1: 696 (1842). —
-MAKARE. (i sht om ä. förh.) yrkesmässig tillvärkare av plymer. Runemark VägvSthm 135 (1790). —
-PRYDD, p. adj. Plymprydda baretter. Lagerlöf Holg. 1: 157 (1906). —
-SOLFJÄDER~020. solfjäder av plymer. SvD(A) 1922, nr 50, s. 16 (annons). —
(2) -SPIREA. trädg. prydnadsväxten Aruncus silvestris Kostel., med yviga, plymliknande blomställningar. HantvB I. 3. 1: 144 (1935). —
-STRYKARE. [efter mlt. plumenstriker, t. flaumstreicher] (†) inställsam person, fjäsker, smickrare; jfr fjäder-strykare. Forsius Fosz 177 (1621). —
-VIPPA, r. l. f.
1) till 1: vippa av plymer l. dyl. (på hatt). SthmModeJ 1849, s. 64.
2) lant. till 2: tätt sammandragen, ensidig, plymliknande vippa (på havre). UtsädT 1896, s. 140. —
(2) -ÖRT. trädg. prydnadsväxten Celosia argentea v. plumosa hort., med plymliknande blomställning. Svensson Kulturv. 148 (1893). Hylander PrydnV 37 (1948).
Avledn.: PLYMERAD, p. adj.
1) (numera bl. tillf.) till 1: försedd med plym, plymprydd. Lundin o. Strindberg GSthm 438 (citat fr. c. 1793).
2) (†) zool. till 2: om antenn(borst): grenad i fina, fanliknande borst, fjädrad. Dahlbom Insekt. VIII (1837). Boheman ÅrsbVetA 1853—54, s. 248.

 

Spalt P 1254 band 20, 1953

Webbansvarig