| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
PNEUMATISK pnä͡ɯma4tisk l. pnäv-, adj.; adv. -T.
1) som (på ett l. annat sätt) har samband med l. avseende på luft, luft-.
a) zool., anat. om skelettdel (särsk. hos fågel) l. organ (t. ex. simblåsa l. magsäck, särsk. hos vattendjur): försedd med hålighet(er) som är(o) fylld(a) med luft resp. fylld med luft. Physsophoræ (dvs. ett slags rörmaneter) .. (flyta) på vattenytan med biträde af den pneumatiska magen. VetAH 1814, s. 180. De pneumatiska benen (hos fåglarna). Thorell Zool. 2: 147 (1861). Pneumatiskt tinningben (hos människa). LbKir. 2: 134 (1922).
b) tekn. om hjulring av gummi: fylld l. avsedd att fyllas med komprimerad luft, luft-. Pneumatisk ring, luftring (för bil- l. cykelhjul o. d.). Cannelin (1921). 2SvUppslB (1952). — jfr HALV-PNEUMATISK.
c) tekn. om mekanism, maskin, maskinell anordning l. drift o. d.: som drives l. manövreras l. regleras resp. sker o. d. med hjälp av (komprimerad) luft, tryckluft-. Det pneumatiska elddonet. Berzelius Kemi 1: 52 (1817). Till förekommande .. (av tung touche vid orgelspelet) finnas i nyare och större orglar pneumatiska maskiner. Lagergren Orgelsk. 1: 6 (1894). Den pneumatiska (brand-)stegen. 2NF 3: 1497 (1905). Pneumatisk drifkraft för befordran af post. Därs. 24: 212 (1916). Pneumatiska maskiner och verktyg, såsom pneumatiska hammare, mejslar, stäm-, nitnings- och borrmaskiner samt pneumatiska lyftverktyg och kranar. VaruhbTulltaxa 1: 498 (1931). — jfr ELEKTRO-PNEUMATISK.
d) (förr) med. i fråga om en äldre metod för behandling av lungsjuka, bestående däri att patienten fick vistas i ett slutet rum med komprimerad luft. Pneumatisk kur. Sundén (1888). Pneumatiskt kabinett. 2NF 21: 1109 (1914).
2) (†) som står i samband med l. har avseende på gaser, gas-; särsk. dels i uttr. pneumatisk kemi, gasernas kemi; dels i uttr. pneumatisk apparat, om de instrument o. apparater som användas vid kemiska försök med gaser. LittT 1796, s. 177. Rosenberg OorgKemi 14 (1887).
3) (†) som har avseende på l. samband med andningen (hos en levande varelse l. växt), respiratorisk, andnings-. Brugnatelli tror at et egit pneumatiskt System med sina Vasa finnes i kroppen, som emottager atmosphériska luften i lungorna, afsöndrar den til circulation (osv.). VetHLäk. III. 4: 10 (1796; i not). BotN 1883, s. 66. Ekbohrn (1904).
4) (förr) med. som utgöres av l. har samband med en läroriktning inom den antika medicinen, som hävdade att kroppens hälsotillstånd var beroende av ett särskilt (luftaktigt) ämne (”pneuma”) som från hjärtat spreds till hela kroppen; särsk. i uttr. pneumatiska skolan. Dalin (1871). SvUppslB (1934).
5) teol. som äger l. står i samband med l. utgöres av en högre, gudomlig andekraft l. den helige Andes särskilda gåvor (karisma); motsatt: psykisk, historisk-psykologisk. Atterbom PhilH 14 (1835). SvTeolKv. 1928, s. 28.
Spalt P 1319 band 20, 1953