Publicerad 1954 Lämna synpunkter PRIMAN prima4n, m.; best. -en; pl. -er. Etymologi [till PRIMA, sbst. 5; jfr t. primaner, lärjunge i högsta klassen] (om ä. förh.) lärjunge i ”prima”, ”förstaklassare”. Nordforss (1805). SvFolket 8: 120 (1939). Avledn.: PRIMANSK, adj. (om ä. förh.) Snoilsky 3: 135 (1883). Spalt P 1840 band 20, 1954 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se