Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
PROJICIERA prω1jisie4ra l. prωj1– l. prå1– l. proj1-, l. 01—, i Sveal. äv. -e3ra2, l. PROJICERA prω1jise4ra l. prωj1– osv., v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr PROJEKTION.
1) i sht geom. o. mat. återge l. avbilda l. åstadkomma en figur som motsvarar (en punkt l. figur l. ett föremål) gm projektion (se d. o. 2) på en (i allm. plan) yta. Projiciera ngt på ngt. En punkt i rymden projicieras på en rät linie eller axel OX, då man genom densamma drager ett plan (eller endast en rät linie) vinkelrätt mot OX. Lindelöf AnGeom. 153 (1864). Även en kurva eller krökt yta kan projicieras på (en yta). UppslBMatFysKem. 136 (1950). — särsk.
a) (numera föga br.) i uttr. projicierande linje l. plan l. yta, projektionslinje resp. plan l. yta som motsvarar en dylik linje. Pasch Linearritn. 3 (1880). 2NF 22: 347 (1915).
b) (numera bl. mera tillf.) i pass. (närmande sig intr. bet.), om uppkomsten l. framträdandet mot en bakgrund i naturen av en figur l. bild som utgör resultatet av vissa skuggfenomen; jfr PROJEKTION 2 a. Selander ÅrsbVetA 1837—41, s. 74. När Venus träder emellan solen och jorden på sådant sätt, att hon synes projicierad på solskifvan, visar hon sig under formen af en svart och fullkomligt cirkelrund fläck. Lindhagen Astr. 503 (1861). Östergren (1935).
c) bildl.; särsk. om ngts överflyttning l. förskjutande från ett plan l. område av tillvaron till ett annat, med särskild tanke på den ändring med avs. på aspekten l. formen l. proportionerna o. d. som en dylik överflyttning innebär; jfr PROJEKTION 2 b. Trana Psych. 2: 6 (1847). Vårt mänskliga behov att projiciera det utvärtes och handgripliga över i idéernas och tankarnas värld. Segerstedt Händ. 129 (1926). Churchills individuella etik, projicierad på ett världshistoriskt plan. Hagberg VärldB 131 (1927). särsk. (mera tillf.) refl., med saksubj.: vid överflyttning från ett plan l. område av tillvaron till ett annat ta gestalt av (ngt) l. framträda (så l. så). (Peer Gynts) andliga irrfärder ha projicerat sig i ett kringflackande äventyrsliv. Beskow Enhet 8 (1909, 1916). Vad det är som vållat, att detta samma själsliga behov projicierar sig så olika nu och fordomtima? Segerstedt Händ. 36 (1926).
2) (i fackspr.) avbilda (jordytan l. himmelssfären l. del därav) gm kartprojektion; framställa (karta) i projektion; jfr PROJEKTION 3. Hägg PraktNav. 11 (1900). Dahlgren o. Richter SvSjökart. 5 (1944).
3) frambringa en bild av ngt l. en figur på en duk l. skärm o. d. med hjälp av en projektionsapparat, optiska linser, speglar o. d.; med obj. betecknande det som avbildas l. återges l. bilden; jfr PROJEKTION 4. Edlund ÅrsbVetA 1849, s. 40. (Magiker) läto skepnader af högre och lägre gudomligheter .. projicieras på rökmoln, med tillhjälp af konkava metallspeglar. 2NF 28: 504 (1918).
4) fysiol., psykol. hänföra (föremålet för en sinnesförnimmelse) till ett ställe i rummet, lokalisera; hänföra (nervretning) till ngt i l. utanför kroppen; jfr PROJEKTION 5. Affektioner af nervus trigeminus (käkarnas sensibla nerv) kunna projicieras till tandsystemet och te sig som tandvärk. 2NF 30: 759 (1920).
5) psykol. förlägga (egna föreställningar) till andra människor; jfr PROJEKTION 6. Sandström (1948).
Spalt P 2007 band 20, 1954