Publicerad 1955   Lämna synpunkter
PÄRSA pær3sa2, v. -ade ((†) imper. perss Berchelt PestOrs. G 6 a (1589)). vbalsbst. -ANDE, -NING; jfr PÄRS.
Ordformer
(pars- 1555 (: parsse posser). pers- 1528—1900. pärs- 1581 (: pärsse sächiar) osv.)
Etymologi
[fsv. pärsa; jfr d. perse; av mlt. persen, parsen, motsv. mnl. persen, parsen, holl. persen; av lat. pressare, pressa, etymologiskt identiskt med PRESSA]
1) (†; jfr dock b) utöva tryck mot (ngn l. ngt), pressa (se PRESSA I 1). Itt nåålsögha (är) itt ganska litet hohl, Skal en Cameel ther igenom, så moste han först wel kringskäras, sammankrystas och persas. LPetri 2Post. 137 b (1555). Topelius Dagb. 2: 89 (1835). — särsk.
a) = PRESSA I 1 a α. OPetri 2: 22 (1528). Tu skalt olio persa. Mika 6: 15 (Bib. 1541). Till att perssa kessebeer moess ij gennom Lerofftt — 1 alna. GripshR 1555. Tagh sex eller otte leffuandes Kreffter, och tre eller fyre Hand full medh Huuslöök .. och perss Mosten ther vthur. Berchelt PestOrs. G 6 a (1589). Schenberg (1739). jfr AV-PÄRSA samt MUST-, VAX-PÄRSNING.
b) (numera föga br.) i sht textil. o. skrädd. = PRESSA I 1 a β. AAAngermannus FörsprKyrkiost. A 8 b (1587). Han tvinnar, vaxar trå, och pärsar alla ränder. Livin Kyrk. 13 (1781). Östergren (1935).
c) = PRESSA I 1 a ε. 1 blå valmarströja, .. 1 svart pärsat dito. Svensson SkånFolkdr. 322 (cit. fr. 1739).
d) bildl.: fara hårt fram med l. anstränga l. plåga l. betunga (ngn l. ngt), pressa (se d. o. I 7); äv.: betvinga (ngn l. ngt). OPetri 3: 548 (c. 1535). Huarföre the (dvs. judarna) måtte medh så mykit ondt bliffua persadhe. AAAngermannus VtlDan. 509 (1592). Winteren dödar och persar Sädens naturliga wärma. Rudbeck Atl. 2: 523 (1689). Med hedna gudar jag min hjärna fåfängt pärsar. JGHallman Vitt. 201 (1736). jfr GENOM-PÄRSA.
2) (†) i uttr. pärsa sjön, = PRESSA I 3. Brahe Tideb. 44 (1601).
3) [jfr PÄRS 4] (†) intr.: vara i svårigheter, utstå en svår pärs, slita ont. Serenius (1741). Lind (1749).
Särsk. förb.: PÄRSA UT. (†) till 1 b: pressa ut (veck l. sömmar o. d.). Nordforss (1805). Lindfors (1824).
Ssgr: A: (1 b) PÄRS-JÄRN. (pärs- 1678 osv. pärse- 1649—1927) skrädd. pressjärn (se d. o. 1). Per Person med ett Perseiern hafuer slaget byfogden Ellofue hugg. VRP 1649, s. 427. Carlsson Dagsv. 72 (1927). —
(1) -TRÄD. (†) bromsanordning på väderkvarn, bestående av ett halvcirkelformigt trästycke o. d. som kunde pressas mot kugghjulet o. bromsa detta. LdVBl. 1838, nr 39, s. 3.
B (numera knappast br.): (1) PÄRSE-BULT. (†) om stock använd ss. axel i ett vindspel?; jfr bult, sbst.1 1. Jnuentarium påå Skepgårdz Ankosth som dagligha brukas J skipgård(en) Perssebulth(er) — xxij st:r Wende hakar — iij st:r. Skeppsinvent. 1544. —
-JÄRN, se A. —
(1 a) -PÅSE. (†) påse använd vid frånsilning av saft från mosad frukt o. d. GripshR 1550. Persse posse aff Haer och hampa — 1 st. Därs. 1556. —
(1 a) -SÄCK. (†) jfr -påse. Pärsse sächiar till mustpärsninngenn her wed Slottet. GripshR 1581 A, s. 148.

 

Spalt P 3112 band 21, 1955

Webbansvarig