| Publicerad 1955 | Lämna synpunkter |
PÖLSA pöl3sa2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Stiernman Com. 1: 881 (1623) osv.), äv. (starkt bygdemålsfärgat) -er (HTSkån. 6: 410 (c. 1770)).
1) (numera bl. bygdemålsfärgat) ett slags korv (fylld med hackat kött o. gryn l. hackmat o. d.; jfr NÖT-KORV); äv.: blodkorv. UrkFinlÖ II. 1: 87 (c. 1595; i bild). Forsius Fosz 25 (1621). Syltor, Blodkorfwar och Pölszor. Stiernman Com. 1: 881 (1623). (Slaktaren) giör Korfwar, såsom: Nöötkorfwar, (pölsor). Schroderus Comenius 421 (1639). Åt kamraterna stekte jag just en pölsa. Thomander 3: 261 (1826). Den gröfre gryn- eller kok-korfven, hvilken hon kallade ”pylsa”. AHB 34: 46 (1869). Fatab. 1916, s. 70 (om blodkorv). jfr: Lamba pölssa. KryddRSthm 1555—56, s. 96. — jfr BLOD-, FÅR-, HACK-PÖLSA. — särsk. i ordspr. o. ordspråksliknande talesätt. Tu skal äta pölsan medhan hon är varm. SvOrds. C 6 a (1604). Måttelig pölsa är bäst. Rhodin Ordspr. 98 (1807). Du får slicka fatet, där pölsan låg. Landsm. XI. 2: 36 (1896). Det är inte så noga med en pölsa i slaktetiden. Nilsson FolklFest. 164 (1915; från Skåne).
2) hackmat av hjärta, lungor, sämre köttbitar o. d. (förr särsk. använd ss. innanmäte i korv); jfr LUNG-MOS. Spegel (1712). Man vet thet tome tarmar intet kunna så väl fullproppas af god hackelse och pölso, at (osv.). Broman Glys. 3: 6 (c. 1730). Lind (1738; om lungmos). (Sv.) Pölsa, .. (t.) gehacktes Fleisch. Lind (1749). Af Svin Creaturens innanmäte tilredes i stället för pölsa .. en slags smakelig kost. VästmFmÅ 15: 26 (1775). StKokb. 379 (1940). — jfr HACK-, HÖNS-PÖLSA. — särsk. bildl. Hjärne DagDrabbn. 170 (i handl. fr. 1805). (Romantik o. realism m. m.) hophackat till pölsa. Fröding ESkr. 2: 24 (1891).
4) i vissa utvidgade anv. av 1, om ngt som till formen liknar en korv.
a) (†) zool.
α) havssnigeln Tethys fimbriata Lin.; jfr PÖLS-MASK. Retzius Djurr. 105 (1772). Möller (1790). Weste (1807).
b) (†) korvigt veck på klädesplagg; jfr KORV 2 a β. Denna rocken är illa skuren, den gör pylsor på flere ställen. Nordforss (1805). Rocken slår pylsor. Meurman (1847).
c) (om ä. förh.) nedtill på livstycke: med blånor stoppad valk på vilken byxor l. kjol hängdes. HTSkån. 6: 410 (c. 1770). Lovén Folkl. 22 (1847).
(1, 2) -MAT. [jfr d. pølsemad] (i vissa trakter) om ingredienser till pölsa. TLev. 1903, nr 36, s. 2. —
-SKINN, se B.
B (numera bl. arkaiserande l. bygdemålsfärgat): (1) PÖLSE-BEN. (i vissa trakter) om benbitar som anträffas i korv. Det går att skjuta (skogsnuvan) .. med (kulor av bl. a.) pölseben. Rig 1933, s. 169 (från Blekinge). —
(1, 2) -MÅNAD. (†) October (nämndes) Blotmånad, Slachtemånad, Pölsemånad. Broman Glys. 3: 9 (c. 1730). —
(1) -PINNE. [sv. dial. pölsepinn] korvsticka. HT 1910, s. 41 (1667). Slånbuskens tornar .. (användas) såsom pölsepinnar. Fatab. 1929, s. 14. —
(1) -SKINN. (pöls- 1883. pölse- 1930—1935) [sv. dial. pölseskinn] korvskinn till ”pölsa” (i bet. 1). Langlet Husm. 272 (1883). Iglarna .. voro skrumpna som tomma pölseskinn. HågkLivsintr. 11: 207 (1930). —
(2) -SNACK. [sv. dial. pölsesnack, motsv. d. pølsesnak; jfr d. snakke som en pølse] (†) struntprat. SvMag. 1766, s. 25. Brahe bad Oxhufvud .. ej oroa Kungen med dylikt pölsesnack. AnderssonBrevväxl. 1: 78 (1838).
Spalt P 3121 band 21, 1955