| Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
REGULATOR re1gula3tor2 l. reg1-, l. -ɯl-, stundom 1040 (– -làtårr Dalin), om person m.||(ig.), om sak r. l. m.; best. -n ((†) i best. anv. utan slutart. VetAH 1815, s. 147); pl. -er re1gulatω4rer osv., l. 01—.
1) person (l. institution o. d.) som ger l. utformar regler för l. ordnar l. reglerar (se REGLERA II 2) l. organiserar l. bestämmer o. d. ngt (äv. i uttr. regulator för, äv. av ngt); stundom: ledare; äv. i uttr. ngns regulator, om person som ngn rättar sig efter; numera bl. (jfr dock a) med mer l. mindre tydlig anslutning till 2 b. (Samhällsinrättningarna) visa .. huru denna rörelse (dvs. den enskilda företagsamheten o. därav skapad värksamhet) för att göra nyttig verkan, behöft en regulator. Wirsén PVetA 1821, s. 2; jfr 2 b. Pfeiffer (1837). Frey 1848, s. 193 (: för). (Skalden) blir .. en regulator, en lagstiftare inom litteraturens vidsträckta rike. Därs. I barndomen hade .. (min broder) varit mitt bättre jag, i ungdomen min regulator. Ahnfelt StudM 1: 296 (1857). Vår far var alltfort den stadige regulatorn, hans vilja var lag. MinnGPrästh. 9: 57 (1933). — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i t.; efter motsv. anv. i amerikansk eng.] (om äldre amerikanska förh., föga br.) i pl., om medlemmar av (hemliga) sällskap l. kommittéer i Nordamerika som på illegal väg (medelst lynchning o. d.) sökte råda bot för förbrytelser mot äganderätten (särsk. häststölder) l. på annat sätt utövade en självtagen rätt att skipa rättvisa. NF (1889). 2NF (1915).
b) i utvidgad l. bildl. anv., om ngt sakligt som ordnar l. reglerar (se REGLERA II 2) l. bestämmer o. d. (utformningen av) ngt l. som man har att rätta sig efter; oftast svårt att skilja från o. numera bl. med mer l. mindre tydlig anslutning till 2 b. De lärde hafva dragit sig ur omgängeslifvet, hvilket just därigenom förlorat en så mägtig regulator, som den högre vetenskapliga bildningen är. SC 3: 37 (1822); jfr 2 b. De noggranna uppgifterna i siffertal (i ett historiskt arbete) äro oskattbara, som en regulator för kännedomen och bedömmandet af statsverkets tillstånd (på K. XI:s tid). SvLittFT 1836, sp. 505. I sitt system och dess princip fann Boström icke endast den högsta kunskapsprincipen utan också en regulator för hela livet. NordT 1931, s. 173. DN(B) 1954, nr 318, s. 11 (: av). särsk. [jfr motsv. anv. i t.; efter motsv. anv. av fr. régulateur] (förr) för optisk telegrafering använd, vid översta delen av en hög trästång rörligt anbragt arm (bestående av en långsmal träram med tvärgående ribbor, påminnande om en jalusi), som kunde inställas på olika sätt o. vars ställning tillsammans med två mindre, vid regulatorns ändar rörligt fästa armars (indikatorernas) ställning bestämde innebörden av de avgivna signalerna. Nyström Telegr. 2 (1869). 2NF 20: 784 (1914).
a) i sht tekn. apparat l. maskindel o. d. varmed ngt (t. ex. hastighet, tillförsel, tryck) regleras (se REGLERA II 3 a); dels om sådan apparat osv. avsedd att efter behov omställas l. manövreras (t. ex. för hand), dels om självvärkande sådan apparat. Regulatorn, hvilken öpnar och igiensluter Röret (för ångtillförsel till cylindern i ångmaskinen). Triewald Eldmachin 9 (1734). JernkA 1818, 2: 114 (om väderlådor till blästrar för åstadkommande av jämnt lufttryck). Sjelfreglerande regulatorer (till ljusbågar). Fock 1Fys. 601 (1861). UB 2: 577 (1873; om centrifugalregulator på ångmaskin). Ställ in kylskåpet på högsta kylverkan, om skåpet är försett med regulator. StKokb. 492 (1940). — jfr AXEL-, BATTERI-, CELL-, CENTRIFUGAL-, DJUP-, DRAG-, HASTIGHETS-, MEMBRAN-, OMLOPPS-, SNABB-, SPÄNNINGS-, STRYP-, STRÖM-, SVÄNGHJULS-, TEMPERATUR-, TRYCK-, VATTEN-, VÄRME-, ÅNGMASKINS-REGULATOR m. fl. särsk. om den del av ett urs mekanism som ger uret dess regelbundna gång; pändel l. oro i ur. VetAH 1815, s. 147. Pendelns vigtigaste användning är utan tvifvel såsom regulator på ur. Fock 1Fys. 83 (1859). SvUppslB 28: 1166 (1936).
b) i allmännare anv. (ofta av språkkänslan uppfattad ss. bildl. anv. av a), om ngt sakligt (antingen ngt konkret, t. ex. naturföremål, organ, l. ngt abstrakt, t. ex. förstånd, förmåga, skeende) som avpassar l. utjämnar l. modererar ngt l. som på ett bestämmande sätt invärkar på ngt o. kommer det att te sig l. förlöpa o. d. på visst sätt; stundom äv. om person l. grupp av personer o. d. som utövar sådan invärkan; ofta med tanke på utövande av invärkan för att hindra l. avvärja utveckling l. skeende o. d. som skulle innebära ngt olämpligt l. farligt l. förhastat o. d.; ofta i sådana uttr. som tjäna l. värka (så)som regulator; äv. i uttr. regulator på ngt, som värkar reglerande på ngt. Utdunstningen blir en regulator för att minska kroppens temperatur, när den är onaturligt uppjagad. Berzelius Kemi 6: 379 (1830). Hörseln (uppträder) såsom regulator och bjuder, att vokaler, med så olikartade ljud (som a o. y) ej måga förenas. Suomi 1845, s. 319. Det ligger i .. (första kammarens) natur och uppgift .. att verka som en regulator på samhällsutvecklingen. SD(L) 1894, nr 245, s. 1. Kvinnan är lifvets stora regulator, utan den sprang världen i stycken för männens försökslusta. Ahrenberg Männ. 2: 210 (1907). (Hos primitiva folk) spelar icke förståndet den roll av regulator på vilje- och känslolivet, som det gör eller tros göra hos civiliserade folk. Nilsson PrimKult. 92 (1923). Sjöar, som utgöra behövliga regulatorer för fjällområdenas .. ojämna vattenföring. SvGeogrÅb. 1929, s. 148. Cassel TeorSocEkon. 251 (1934: av). jfr PRIS-REGULATOR.
3) [jfr motsv. anv. i d., t. o. eng.; jfr 2] ur med mycket säker gång, varefter andra ur kunna ställas; särsk. om ett slags med pändel försedda avlånga skåpur (väggur); jfr REGULATÖR. Schweder HbUrmak. 25 (1874). Ekbohrn (1904). De tyska och amerikanska aflånga skåpuren l. ”regulatorerna”. 2NF 30: 1306 (1920). UNT 1929, nr 10387, s. 10. — jfr SEKUND-REGULATOR.
-ARM, r. l. m. (-tor- 1926 osv. -tors- 1884) [jfr t. regulatorarm (i bet. 2)]
2) [jfr motsv. anv. i t.] till 2 a: arm (se arm, sbst. III 4) som utgör (del av) l. är förbunden med en regulator. BonnierKL 9: 945 (1926). —
-AXEL. axel som utgör del av regulator l. varpå regulator är anbragt; jfr reglerings-axel. TT 1873, s. 61. Stenfelt 427 (1920; i centrifugalregulator). —
-BOX. packbox vid regulatorstångens genomgångsöppning från ångpannan till förarhytten på ånglokomotiv; jfr -packningsdosa. Lundberg Lok. 56, 80 (1902). —
-BRÄNNARE, r. l. m. (förr) gasbrännare med självvärkande regulator för framsläppning av en bestämd mängd gas äv. vid växlande gastryck, besparingsbrännare. NF 5: 917 (1882). —
-FJÄDER. [jfr t. regulatorfeder] fjäder (se d. o. II 1) som utgör (del av) regulator. TT 1899, M. s. 109 (på ångmaskin). —
-HANDTAG~02, äv. ~20. [jfr eng. regulator handle] handtag varmed regulator manövreras; särsk. om sådant handtag för manövrering av regulatorn för ångtilloppet på ånglokomotiv; jfr reglerings-handtag. Lundberg Lok. 79 (1902). —
-HUS. [jfr t. reglergehäuse] huv l. hölje o. d. vari regulator är anbragt; äv. om behållare vari ånga insläppes från ångpannan på en ångmaskin medelst en regulator o. som står i direkt förbindelse med tilloppsröret till cylindern l. cylindrarna. Höjer Lok. 264 (1910). Ramsten o. Stenfelt (1917). —
-HYLSA, r. l. f. (-tor- 1885 osv. -tors- 1899) [jfr t. reglerhülse] jfr -muff o. reglerings-hylsa. TT 1885, s. 137 (på ångmaskin). —
-KOPP. (numera bl. tillf.) kopp (skål) med regulator för tillströmning o. d. av ngt. LB 3: 194 (1902; på separator). LAHT 1921, s. 622 (på pastör). —
-KULA, r. l. f. (-tor- 1890 osv. -tors- 1862) [jfr t. regulatorkugel, eng. governor ball] i centrifugalregulator: var o. en av de metallkulor som äro fästa i pändelarmarna. JernkA 1862, 1: 287. —
-LAMPA. [jfr t. regulatorlampe, fr. lampe à régulateur] lampa med regulator; särsk.: båglampa med automatisk regulator. Dahlander Elektr. 137 (1882; om båglampor). —
-MUFF. [jfr t. regulatormuffe] särsk. i centrifugalregulator: omkring den vertikala axeln rörligt fäst hylsa l. muff som är förbunden med pändelarmarna medelst vridbara armar. TT 1879, s. 157. —
(1 b slutet, 2 a) -RAM, r. l. m. särsk. (förr) till 1 b slutet, om regulator för optisk telegrafering. UB 2: 404 (1873). —
-RÖR. [jfr t. reglerrohr, fr. tuyau de régulateur] särsk.
a) (numera bl. tillf.) rör vari ångan insläppes från ångpannan på en ångmaskin medelst en regulator o. som står i förbindelse med cylindern l. cylindrarna; jfr -hus. Lundberg Lok. 77 (1902).
b) el.-tekn. glasrör l. glasglob inneslutande ett motstånd som består av en mjuk, klen järntråd i en atmosfär av vätgas o. som tjänar att hålla strömmen mer l. mindre konstant i ett anslutet organ (t. ex. ett uppvärmningsmotstånd) äv. vid variationer i den påmatade strömmens spänning, strömregulatorrör. Löfgren Deketh Radiorör 388 (1949). —
-SLID. [jfr eng. regulator slide] slid varmed tillförsel av ånga o. d. regleras. SD(L) 1897, nr 552, s. 3 (på ånglokomotiv). —
-STYRD, p. adj. styrd medelst (självvärkande) regulator. Propellern kan vara .. regulatorstyrd (så att den håller ett bestämt inställt varvtal). SoldatundFlygv. 1944, s. 209. —
-STÅNG. [jfr t. regulatorstange] stång förbunden med en regulator; särsk. (på ångmaskin): rörlig stång som i ena ändan är försedd med ett handtag för manövrering o. i den andra står i förbindelse med regulatorsliden. Lundberg Lok. 79 (1902). —
-VENTIL. [jfr t. reglerventil, eng. regulator valve, fr. soupape de régulateur] ventil som påvärkas av en regulator; jfr reglerings-ventil. Jungberg (1873). —
-VEV. (-tor- 1899 osv. -tors- 1895) vev som tillhör en regulator (t. ex. en kontroller) o. medelst vilken denna kan omställas; jfr reglerings-vev. GHT 1895, nr 250 B, s. 3 (på kontroller till elektrisk spårvagn). —
-VIKT. [jfr t. regulatorgewicht] (numera bl. mera tillf.) vikt som utgör (värkande) del av regulator; särsk. om var o. en av de vikter som anbringas på pändelarmarna i centrifugalregulator o. som påvärkas av centrifugalkraften; jfr -kula. TT 1894, M. s. 14. —
(2 b) -ÄMNE. (i fackspr.) ämne som tjänar att reglera ngt (t. ex. en kemisk process); jfr -substans. BokNat. Mater. 262 (1953).
B (numera mindre br.): REGULATORS-ARM, -HYLSA, -KULA, -VEV, -VÄRK, se A.
Spalt R 872 band 21, 1957