Publicerad 1957   Lämna synpunkter
RENOMMERA (renåmèra Dalin), v. -ade.
Etymologi
[jfr t. renommieren, skrävla, förr äv.: göra välkänd o. d.; av fr. renommer, av re- (se RE-) o. nommer, nämna, av lat. nominare (se NOMINERA). — Jfr RENOM, RENOMMÉ, RENOMMERAD, RENOMMIST]
(†) ge l. skaffa (ngn l. ngt) renommé, göra renommerad l. välkänd; äv. med saksubj. o. refl. obj. Dalin (1855). Den gamla (båglampan), hvilken .. hunnit renommera sig genom en enastående vidsträckt spridning öfver hela världen. TT 1899, Allm. s. 98. Ekbohrn (1904).

 

Spalt R 1151 band 22, 1957

Webbansvarig