Publicerad 1959   Lämna synpunkter
RIVEN ri3ven2, adj. -vet; -vne, -vna; -vnare.
Etymologi
[sv. dial. riven; till RIVA, v.2, o. sannol. bildat på samma sätt som SNIKEN till SNIKA, STICKEN till STICKA]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat)
1) om fisk: napplysten, ”i taget”, ”på hugg”; jfr RIVA, v.2 II 1, VI 1. Utbytet .. (vid fisket hade) kunnat vara bättre om man ”haft bättre väder”, ”vattnet ej varit för lågt eller för högt”, fisken ”rifven” o. d. TurÅ 1895, s. 109.
2) sniken, närig, snål; jfr RIVA, v.2 VI 1. Socknens rivnaste och rikaste bönder. AB 1929, julnr s. 10.

 

Spalt R 2274 band 22, 1959

Webbansvarig