Publicerad 1959   Lämna synpunkter
RULLA rul3a2, sbst.1, r. l. f. (l. m.); best. -an; pl. -or (G1R 27: 260 (1557) osv.) ((†) -er, möjl. äv. att hänföra till sg. rulle l. rull 2SthmTb. 2: 240 (1553: pråm rullerne), RP 6: 144 (1636); -ar (se nedan)); förr äv. RULLE, sbst.1, r. l. m. (l. f.); best. -en; pl. -ar (äv. att hänföra till sg. rull, möjl. äv. till sg. rulla, BtÅboH I. 10: 75 (1638), Topelius Planet. 2: 160 (1889: mönsterrullar)), möjl. äv. -er (se ovan); förr äv. RULL, sbst.4, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (se ovan), möjl. äv. -er (se ovan).
Ordformer
(rolla 1625 (: uthur rollan)1638 (: Rollan, sg. best.; ss. subj.). rollar, pl. 16381747. roller, pl. 1634. rull 17391824. rulla 1557 (: rullor, pl.), 1614 (ss. obj.), 1620 (ss. subj.) osv. rullar, pl. 16381889. rulle 15691807. rullen, sg. best. 15431773. ruller, pl. 15531636. råll 1797)
Etymologi
[jfr d. rulle, mlt. rulle, rolle, mnl. rol(le), rulle (holl. rol), mht. rolle, rulle (t. rolle), meng. rol(le) (eng. roll), ffr. rol(l)e (fr. rôle); etymologiskt identiskt med RULLA, sbst.5, o. RULLE, sbst.3 (med bet. utvecklad ur den som anföres under RULLE, sbst.3 3 a). — Jfr ENROLLERA, KONTROLL, RULLERA, v.2]
1) (numera i sht i fackspr.) förteckning, lista, längd, register; numera vanl. om (oftast mera omfattande) förteckning som föres (av myndighet l. befattningshavare o. d.) enligt föreskrifter givna i lag l. stadgar o. d.; särsk. i förb. med en av prep. över (i sht förr äv. l. om, förr äv. av) inledd bestämning angivande vad som upptages i förteckningen (äv. i uttr. föra, i sht förr äv. hålla rulla över resp. på ngt l., i sht i bet. a o. b, ngra); jfr KATALOG 2. Skriva in ngt i en rulla; i sht förr äv. sätta ngt l. (i sht i bet. a, b) ngn på rullan [jfr fr. mettre sur le rôle]. Stå (införd) i rullan, i sht förr äv. stå på rullan [jfr t. auf der rolle stehen, fr. être sur le rôle]; jfr a, b. Avföra l. stryka ngt ur en rulla. Alth .. (fartygets) Tackel, Ana(ma)d(es) J skipgård(en) .., Liika som Rullen Jnneholler om hans Tackell. SkeppsgR 1543. Alla, som komma genom Waxholmen åt Stockholm, (skola) ware förplichtade, ther at .. öfwerantwarda Wår Befallningzman ther sammastädes, en wisz Rulla på alt thet han hafwer innanbordz. Stiernman Com. 1: 604 (1614). De saaker, som nu weedh dätta skeepit effterskrifuass (från Nya Sverige), dem hafuer iagh iblandh dätt jagh här refererat hafuer icke inskrefna, vthan en särdelis rulla der på giöra låtitt. JPrintz (1644) i HB 3: 232. Hur mång kannor fulla / Stå upskrifna i tin (dvs. värdshuspigans) rulla, / Som tu hafwer fört på mig? Moræus Schonæus 419 (c. 1685). Bergv. 1: 384 (1689: af). (Sv.) Sätta, stå på rullan, (fr.) mettre, être sur le rôle. Weste (1807); jfr a, b. Ström Skogsh. 160 (1822; om förteckning över virke som hugges på en skog). Över klassproven föres en särskild rulla, där man kan följa pojken från nybörjarestadiet och uppåt. SvScoutförbBibl. 28: 81 (1939). Att .. låta .. upprätta rullor över de av (premierings-)nämnden belönade hästarna. SFS 1949, s. 1330. — jfr ARV-, AVRÄKNINGS-, BESIKTNINGS-, DAG-, DAGSVÄRKS-, GENERAL-, LOSS-, LOSSNINGS-, MÄRK-, PRICK-, PRÅM-, SPRÅNG-, STAM-, SVAMP-, TOMTÖRES-RULLA. — särsk.
a) om förteckning över personer (jfr b); stundom: namnförteckning, namnlista; numera vanl. om (oftast mera omfattande) förteckning som föres (av myndighet l. befattningshavare o. d.) enligt föreskrifter givna i lag l. stadgar o. d. (t. ex. över personal vid en institution o. dyl. l. över fångar); jfr MATRIKEL. Gustaf II Adolf 8 (c. 1620). Landtmarskalken .. hade teedt H: K: Mt: Rollan på Adelen som tillstädes wore. RARP 1: 48 (1627). KyrkioHeerden skall till nästa tingh hafwa en Rulla på de motwilliga. ÅngermDomb. 7/9 1646, fol. 38. Rullor .. öfwer alt befarit Sjöfolk. Stiernman Com. 5: 795 (1700). Ciauslar Kiatibi och Backæ effendi hålla book och rulla på desse Ciauser (dvs. turkiska rättsbetjänter). KKD 5: 366 (1711). De Rullar, som .. hållas öfver de utur Riket gående eller der inkommande Personer. SvSaml. 3—6: 195 (1765). Han har blott en för (framför, öfver) sig på rullan. Moberg Gr. 276 (1815); jfr ANCIENNITETS-, RANG-RULLA. Hederslegionens råd strök .. (Zola) ur ordens rullor. 2NF 6: 851 (1906). SFS 1945, s. 1032. — jfr ADELS-, ANCIENNITETS-, ARRESTANT-, AVMÖNSTRINGS-, BEFARENHETS-, FOLK-, FÅNG-, INMÖNSTRINGS-, MANTALS-, MÖNSTER-, MÖNSTRINGS-, NAMN-, NÄRVARO-, PERSONAL-, RANG-, SJÖMANS-, STAM-RULLA.
b) om förteckning l. lista förd vid (l. gällande) krigsmakten (t. ex. över personal, hästar, fordon, kommenderingar); särsk. dels om förteckning över personal vid ett förband o. d. med namnuppgifter o. personella data, dels om (årligen i tryck utgiven, vid olika tider på olika sätt avgränsad) förteckning över befattningshavare (officerare, underofficerare, civilmilitär personal m. m.) vid krigsmakten (l. vid armén l. flottan o. d.). Införa ngn i en rulla l. i rullorna; förr äv. uppföra (krigsfolk) på rullor. Avföra l. stryka ngn ur en rulla l. ur rullorna. G1R 27: 260 (1557). (Kammarråden i kammarkollegium) skole .. fordra af Commissarierne wisse ruller, på alt Krigzfolket till häst och foot. CivInstr. 40 (1618). Fuller äre oss åtskillige rullor om footfolket j händer fallne. HTSkån. 1: 179 (1658). Löössdrifwerne (ha) .. på vthskrifningarne (blivit) ihugkombne, vplette och i Rullorne införde. HSH 31: 195 (1664). (Korpralen) böör och hafwa Een Rulle uppå sitt Corporalskap. Söderman ExBook 183 (1679). Konungen hade mönstrat alt sit folk, och upfördt på rullar alt mantalet. Peringskiöld Hkr. 1: 763 (1697). DA 1793, nr 194, s. 3 (om kommenderingsrulla). Rulla på Officerarne vid Kongl. Maj:ts Flotta samt dertill hörande Corpser. (1827; boktitel). SFS 1934, s. 119 (om rulla över hästar o. hästfordon som uttagits för krigsmaktens behov). Svenska försvarsväsendets rulla. (1939; boktitel). — jfr ADRESS-, ANCIENNITETS-, ANNOTATIONS-, APPROBATIONS-, ARRESTANT-, AVLÄMNINGS-, BACKLAGS-, BEKLÄDNADS-, BESIKTNINGS-, BETYGS-, BEVÄRINGS-, BOSTÄLLS-, BÅTSMANS-, DEBARKERINGS-, DEFEKT-, FÖRDELNINGS-, GENERAL-, HAND-, HÄST-, INDELNINGS-, INMÖNSTRINGS-, KNEKT-, KOMMENDERINGS-, KOMPANI-, LANDSTORMS-, MANSKAPS-, MANTALS-, MÖNSTER-, MÖNSTRINGS-, MÖTES-, NAMN-, PERMISSIONS-, PERMITTERINGS-, PERSONAL-, PORTIONS-, RANG-, REKRYTERINGS-, ROTERINGS-, RYTTAR-, SJUK-, SOLDAT-, STAM-, UTSKRIVNINGS-RULLA m. fl.
c) (i sht i vitter stil) i mer l. mindre bildl. anv. (särsk. av a o. b). Wexionius Sinn. 3: C 1 b (1684). Så framt .. jag så i det embete mig ej ställt, som .. (konsistorieledamöterna) mig kallad till, att jag är värd af deras kärleks rullor uteslutas. Cavallin Herdam. 3: 21 (i handl. fr. 1725). Halling är således i oppositionens rulla noterad såsom opålitlig. Liljecrona RiksdKul. 23 (1840). De som höra till lefvande Guds församling, de äro införda i rullorna på borgarne i det himmelska Jerusalem. Rudin 2Evigh. 2: 363 (1885, 1889). Krigssången (för lantvärnet) väckte intresse hos båda de vittra skolor, som nu stodo färdiga att träda i strid med hvarandra och som önskade få mönstra dess författare i sina rullor. (Schück o.) Warburg 2LittH 3: 157 (1913). — jfr POJKE-, SPÖK-RULLA. — särsk. (numera bl. tillf.) i pl., i uttr. som ange att en växt l. ett djur upptages l. inrangeras i en systematisk förteckning l. framställning av växt- l. djurvärlden (i ett land) o. d. Linné Vg. 169 (1747). Några nya (örter), hvilka i våra Herrar Botanisters vanliga rullor icke blifvit uptagne. Fischerström Mäl. 246 (1785). Ödmann StrSaml. 6: 20 (1794).
2) [jfr motsv. anv. i mlt. o. t.] (†) skråordning. Vdi barskerernes skrå hell[er] rulle förmeles, att vdj sådane fall (dvs. om patienten icke blir frisk av behandlingen) betales icke meher en halffpart[e]n. 2SthmTb. 4: 44 (1569).
Ssgr (till 1; i sht i fackspr.): RULL-BLAD. lösblad för ringbok o. d. vari rulla föres. Östergren (cit. fr. 1931).
(1 b) -DETALJ. mil. avdelning inom försvarets (tidigare lantförsvarets) kommandoexpedition med uppgift att handlägga ärenden rörande rullföring; i fråga om nutida förh. bl. (vard.) ss. sammanfattande benämning på de befattningshavare som handlägga ärenden rörande försvarsväsendets rulla. SvStatskal. 1927, s. 86. Därs. 1954, s. 85.
-FÖRA. (upp)föra l. föra in (ngt l. ngn) i rulla; föra rulla l. rullor över (ngt l. ngra); oftast i pass., särsk. i p. pf.; ofta (mil.) motsv. rulla, sbst.1 1 b; äv. mer l. mindre bildl. Landstormen är ingenstädes i fredstid organiserad; i Sverige skall dock manskapet rullföras. NF 9: 680 (1885). (Barnen ha) vuxit upp i de nya samhällena .. plägade av folkskolor och folkhögskolor, rullförda i sina organisationer, andligen och lekamligen ekiperade efter tidens krav. SvD 30/6 1929, Söndagsbil. s. 3. Rullförda motorbåtar (i Göteborgsflottiljen av Sveriges frivilliga motorbåtskår) 27 st., rullförd aktiv personal 190 man. VFl. 1938, s. 59. De värnpliktiga skola icke längre vara rullförda genom försorg av särskilda, fristående rullföringsmyndigheter utan direkt vid de olika truppförbanden. TT 1942, Allm. s. 287. Hemvärnsområdesbefälhavaren åligger .. att rullföra hemvärnsmännen .. inom hemvärnsområdet. SFS 1946, s. 122.
-FÖRARE. (mera tillf.) jfr -föring; särsk. (mil.) motsv. rulla, sbst.1 1 b. DN(A) 1916, nr 191 A, s. 5.
-FÖRING. om handlingen l. värksamheten att föra rulla l. rullor över ngt l. ngra l. att (upp)föra l. föra in ngt l. ngn i rulla; oftast (mil.) motsv. rulla, sbst.1 1 b; i fråga om förande av register över värnpliktiga sedan 1941, då organisationen härför omdanades, kallat: registrering; jfr -förning o. -föra. Rullföring av (i sht förr äv. över) en viss kategori personer. Rullföringen öfver de värnpligtige. SFS 1885, nr 31, s. 3. Bestämmelser .. beträffande beväringens redovisning och rullföring. SundsvP 1886, nr 153, s. 2. Vid sjukstallet ordnas fältmässig expeditionsföring med rullföring av ankommande och avgående fall. HbRödStjärn. 63 (1932). Systemet med rullföring av sjömännen gjorde stor nytta. VFl. 1933, s. 12.
Ssgr (mil.): rullförings-befäl. (förr) befäl med uppgift att förestå l. handha rullföring av värnpliktiga. PT 1902, nr 271 A, s. 3.
-befälhavare. (förr) officer som förestod tjänsten inom rullföringsområde. SFS 1915, s. 900.
-biträde. (förr) underofficer med uppgift att vara biträde åt rullföringsbefälhavare. SFS 1901, nr 110, s. 79.
-expedition. (förr) rullföringsbefälhavares expedition (se d. o. 3). PT 1901, nr 263 A, s. 2.
-myndighet. (förr) myndighet med uppgift att handha rullföring av värnpliktiga. TT 1942, Allm. s. 287.
-nämnd. särsk. om den nämnd som handhade genomförande av den nya organisationen av de värnpliktigas registrering 1941 (officiellt kallad försvarsväsendets rullföringsnämnd). BtRiksdP 1941, 1: nr 202, s. 3.
-officer. (förr) om den officer (l., i senare tid, var o. en av de officerare) som i Sthms stads rullföringsområde förestod (förestodo) rullföringen av värnpliktiga. PT 1901, nr 263 A, s. 2. SFS 1936, s. 1215.
-område. (förr) vart o. ett av de områden vari Sverige var indelat med hänsyn till rullföring av värnpliktiga. KrigVAT 1900, s. 612 (i förslag). BtRiksdP 1901, I. 1: nr 2, s. 26 (om sjörullföringsområde). Inskrifningsnämnd för rullföringsområde sammankallas af Konungens Befallningshafvande. SFS 1901, nr 58, s. 11. SvStatskal. 1942, s. 272. jfr lant-, sjö-, stads-rullföringsområde.
-områdes-befäl. (förr) rullföringsbefäl inom ett rullföringsområde. BtRiksdP 1901, I. 1: nr 3, s. 31.
-områdes-befälhavare. (förr) rullföringsbefälhavare. KrigVAT 1900, s. 612 (i förslag). SFS 1901, nr 104, s. 11.
-områdes-befälhavar(e)-befattning. (förr) jfr befattning 2 d. PT 1902, nr 49 A, s. 1.
-områdes-expedition. (förr) rullföringsexpedition. KrigVAT 1900, s. 612 (i förslag). IllMilRevy 1904, s. 119.
-områdes-vis, adv. (om ä. förh.) för varje rullföringsområde, efter rullföringsområden. 2NF 19: 326 (1913).
-ort, r. l. m. (om ä. förh., mera tillf.) ort där rullföringsexpedition var belägen. VFörsvar 1902, 2: 17.
-väsen(de). (om ä. förh.) sammanfattande, om den organisation l. de inrättningar som handhade rullföring av värnpliktiga. Kostnaderna för rullföringsväsendet. BtRiksdP 1901, I. 1: nr 2, s. 129.
-FÖRNING. (†) = -föring. LfF 1874, s. 127.

 

Spalt R 2792 band 22, 1959

Webbansvarig