| Publicerad 1921 | Lämna synpunkter |
1) (numera bl. ngn gg tillf.) plats l. ställe att bo på, boplats, boningsplats; boningsort. (Skepparen skall) antekna hwars och eens .. Boostelle och Herberge, aff them han städier. Sjöl. 1667, Skipm. 1 (möjl. till 2). Orthen (Jeriko) är mächta skiön och herrligh, och behagar många Menniskiors Ögon til ett Booställe ganska wäl. Sylvius Mornay 448 (1674). Lapparne .. flytta som oftast boställe med sina renar. Regnér Första begr. 232 (1803). Hade någon (af invandrarna) lyckats få ett bra boställe, inbjöd han andra sina fränder och vänner att komma efter. LfF 1901, s. 168. — i utvidgad anv. om tillhåll l. förekomstort för djur l. växt. Mot Canada-sidan .. hade .. (den röda enen) i synnerhet utvaldt bärgs-springor til sit boställe. Kalm Resa 3: 120 (1761). Boställe. Alkslägtet bebor egenteligen Nordens kalla Haf. VetAH 1788, s. 208.
2) (†) gård l. hus att bo i, bostad; människoboning. Stadga ö. execut. 10 juli 1669, s. A 4 a. (Bonden) dog på sit boställe den 14 December 1692. Tessin Bref 1: 113 (1751). (Man) skal finna en ganska stor förökning på Boställen (i Östergötland), ja, så ansenlig, at mången gård, som då bestod af fyra Hushåll, skal nu hafva tålf sådana på ägorna. Tiburtius PVetA 1761, s. 15. St. James Palats, det sämsta Kongl. Boställe i Europa. Agrell Maroco 1: 3 (1796). — bildl. Öfwer-Ängelen Michael hade fått sit boställe i .. (Borris) hiärta. Block Progn. 106 (1708); jfr 1.
3) (särsk. i fråga om ä. förh.) i sht kam. landtegendom l. hus (l. våning) hvars fria disponerande utgör l. ingår i löneförmån (särsk. för vissa statens tjänstemän); jfr BOL 3. Civila, ecklesiastika, militära boställen. Capellanernes boställen. Sv. synodalakter 1: 185 (1693). (Den afflyttande) Officeraren .. niute laga Fahrdag, om han sielf, eller genom hälften-brukare, Bostället häfdat. PH 2: 817 (1730). Boställets skog åligger Boställshafvaren at låta väl ansa och freda och endast til gårdens uprätthållande och nödtorft sparsammeligen nyttia. Därs. 5: 3346 (1752). De Geer Minnen 1: 219 (1892). — jfr BERGMÄSTAR-, BOSTADS-, CHEFS-, CIVIL-, ECKLESIASTIK-, JORDBRUKS-, KAPTENS-, KNEKT-, KOMMINISTER-, KRONO-, KYRKOHERDE-, LÄNSMANS-, MILITIE-, OFFICERS-, PREBENDE-, REKTORS-, SKOGVAKTAR-, SOLDAT-BOSTÄLLE m. fl.
B: BOSTÄLLS-AFKASTNING~020. afkastning af boställe. —
-ARRENDATOR. —
-DIREKTION. (förr) en vid hvarje indelt regemente tillsatt direktion med uppgift att ombesörja förvaltningen af regementets till utarrendering bestämda boställen. SFS 1832, s. 357. Tj.-regl. 1858, 3: 45. —
-FORSTMÄSTARE. (i Finl.) forstmästare som har att verkställa skogsindelningar o. revisioner m. m. å civil- o. militiestatens boställen. FFS 1891, nr 30, s. 1. —
-FÖRMÅN~20 l. ~02. jfr BOSTADS-FÖRMÅN. Tjenstemän och betjente, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån in natura. SFS 1901, Bih. nr 43, s. 1. —
-FÖRRÄTTNING. (i Finl.) skogsförrättning (skogsindelning o. d.) l. annan syneförrättning å boställe. FFS 1891, nr 46, s. 7. —
-GÅRD. —
-HAFVARE. innehafvare af boställe. 2 RARP 5: 448 (1727). Boställshafvare anses .. uppsagd den dag han varder befordrad, afskedad eller med döden afgår. Bonsdorff Kam. 22 (1833). —
-INSPEKTÖR. (i Finl.) inspektör öfver militie- o. civilstatens utarrenderade boställen. FFS 1871, nr 10, s. 14. —
-KASSA. kassa inrättad år 1770 till kronoboställens underhåll (särsk. för bekostande af corps-de-logibyggnader o. d.). Weste (1807). Tj.-regl. 1858, 3: 46. —
-LÄGENHET~200 l. ~102. —
-LÖS. som icke har boställe. Boställslösa tjenstemän. Branting Förf. 1: 169 (efter handl. fr. 1814). —
-ORDNING. förordning om boställen(s begagnande o. vård). 1730 åhrs boställs ordning. LReg. 375 (1734). Ecklesiastik boställsordning. SFS 1894, Bih. nr 41, s. 23. —
-PENNINGAR, pl. (förr) i st. f. boställsförmån utgående penningmedel. PH 1: 637 (1726). De (häradshöfdingar) som ey fådt indeldta boställen, niuta i det stället 30. dal. Silfvermynt Boställs-penningar. Arnell Stadsl. 20 (1730). —
-RULLA, r. l. f. (förr) mil. rulla öfver samtliga till ett regemente l. en kår hörande boställen. Tj.-regl. 1858, 1: 220. —
-RUM. Stockholms theaterhus .. är upfyldt med boställs- och boningsrum. Beskow Ber. om K. theat. 1832, s. 3. —
-VED. i vissa personers löneförmåner ingående hushållsved. Den boställsved, som enligt gällande bränslereglemente tillkommer jernvägspersonalen i Norrland. SD(L) 1901, nr 138, s. 2. —
-VERK(ET). (förr) i sg. best. om den organisation l. inrättning gm hvilken lönen för vissa statens tjänstemän helt l. delvis utgöres af boställsförmån; jfr INDELNINGS-VERK. Resol. uppå allm. besvär 11 jan. 1757, § 2. En ostyckad Cassa för Boställs-Verket i gemen, til både Ny-Byggnader och Förbättringar af Caracters- och Källare-Byggnader. PH 9: 138 (1770). —
-VÅNING.
Spalt B 4076 band 5, 1921