| Publicerad 1964 | Lämna synpunkter |
SAMMANTRÄDE sam3an~trä2de, n.; best. -et; pl. -en; förr äv. SAMMANTRÄD, n.; best. -et.
1) (†) sammankomst, sammanträffande, möte (i allmän bet.); jfr 2. Der uppå blef Stats-Secreteraren Baron Nils Lillieroth .. fullmäcktigad at begära sammanträde med samtelige Allierades Ministrer. Nordberg C12 1: 25 (1740); jfr 2. Man kan med wiszhet antaga, att Jesus, wid detta sitt första sammanträde med Lärjungarna efter sin upståndelse .., erinrat dem sina förutsägelser. Ödmann StrFörs. II. 1: 200 (1803). Läsaren må sjelf finna huru taktmässigt jag blef utfrågad vid detta första sammanträde (med borgmästaren i Fredrikshald, dit förf. 1812 blivit sänd för att spionera på de norska försvarsverken). Wingård Minn. 7: 29 (1847).
2) sammankomst (av flera personer, t. ex. av medlemmarna i en sammanslutning l. styrelse o. d.) som hålles för överläggning l. underhandling o. dyl. o. som äger rum under vissa fastställda former, i allm. under ledning av en särskilt utsedd ordförande, vid en (i en särskild kallelse) fastställd tidpunkt o. med en (oftast i kallelsen) fastställd föredragningslista; jfr KONFERENS, SESSION, STÄMMA, sbst., TING; i äldre ex. stundom utan klar avgränsning från 1. Förberedande, ordinarie sammanträde. Kalla till, utlysa sammanträde. Hålla, ha sammanträde. Vara närvarande vid l. bevista ett sammanträde. Gå l. vara på (ett) sammanträde. Sitta i sammanträde. Sammanträdet äger rum nästkommande fredag. Landshövdingen var ordförande vid sammanträdet. Yttra sig vid l. på ett sammanträde. Sammanträdet blev uppskjutet, ajournerades. Protokoll hållet vid sammanträde med Kristianstads nations seniorskollegium den 1 november 1960. Sammanträdet drog ut på tiden. Ett lugnt, stormigt sammanträde. RARP 6: 3 (1656). Nu sammankallas consistorium majus merendels twå gånger i weckan .., och sammanträdet warar merendels både för och efter middag. Lagerbring Skr. 96 (1763). Sockne-Stämmo-Protocollerne borde wid et utlyst särskildt sammanträde justeras, liksom alle andre slags Protocoller. Wallquist EcclSaml. 1—4: 104 (1788). Han bevistade några sammanträden i underhuset. Wirsén i 3SAH 2: 235 (1887). Han är på sammanträde. Strindberg Kamm. 4: 34 (1907). Kommittén satt dag och natt i sammanträde. Olzon Nevinson Vittne 116 (1936). SFS 1940, s. 1907. — jfr BOLAGS-, BORGENÄRS-, DIREKTIONS-, DOMSTOLS-, FÖRENINGS-, HÖGTIDS-, KOMMITTÉ-, KONSISTORIE-, PARTI-, PENSIONSNÄMNDS-, PLENAR-, RIKSDAGS-, SLUT-, STADSFULLMÄKTIGE-, STYRELSE-, TINGS-, UTSKOTTS-, ÅRS-SAMMANTRÄDE m. fl.
3) (†) sammanstötning l. dyl. Medlet och vägen till .. (fredens bevarande) är at vachta sig för sammanträden, som kunna förvikla i krig. 2RA 1: 298 (1723).
-DAG. dag för visst sammanträde l. för en viss församlings o. d. sammanträden; dag ägnad åt sammanträde(n). FoU 17: 285 (1786). —
-ORT, r. l. m. ort som är platsen för visst sammanträde l. för en viss församlings o. d. sammanträden. Lagerbring 1Hist. 4: 462 (1783). —
-RÄV. jfr räv, sbst.1 3. Bland annat är jag opraktisk, jag är ingen sammanträdesräv, och jag är ingen teolog. NBolander i LD 1958, nr 148, s. 5. —
-TEKNIK. teknik som kommer till användning vid ledande av l. deltagande i sammanträden o. d. TSvLärov. 1944, s. 353. —
-TERMIN. tid för visst sammanträde l. för en viss församlings o. d. sammanträden. HT 1953, s. 419. —
-TID. tid för visst sammanträde l. för en viss församlings o. d. sammanträden; tid varunder sammanträde pågår. Ordinarie sammanträdestid. SFS 1923, s. 402. —
-TUR. (i fackspr.) om var särskild gång då en församling l. ett kollektivt samhällsorgan o. d. (särsk. en domstol) sammanträder i enlighet med ett på förhand uppgjort schema över dess sammanträden under en viss period; äv. (i sg. o. pl.) om schemat. Kungl. Maj:ts .. kungörelse angående ändrad sammanträdestur i Sollentuna och Färentuna härads domsaga. SFS 1916, s. 1037. Kungörelse om sammanträdesturerna i Medelpads östra domsaga. Därs. 1924, s. 141.
Spalt S 796 band 24, 1964