| Publicerad 1967 | Lämna synpunkter |
SENTENS sentän4s, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er; äv. (numera bl. i skildring av ä. förh., i bet. 1 a) SENTENTIA sentän4tsia, r. l. f.; best. -an; pl. -er (äv. att hänföra till sg. sententie, se nedan); förr äv. SENTENTIE, r. l. f. l. m.; best. -en; pl. -er (äv. att hänföra till sg. sententia, KyrkohÅ 1931, s. 239 (1540), Rydberg (o. Tegnér) Engelhardt 2: 295 (1835)).
1) (†; se dock a) abstr. l. mer l. mindre konkret: (auktoritativt) ställningstagande l. avgörande l. uttalande l. omdöme l. beslut l. (auktoritativ) mening (se MENING, sbst. 1) l. åsikt (i viss fråga l. vissa frågor); särsk. med mer l. mindre tydlig anslutning till a; äv. i uttr. sentens och dom l. (i a) dom och sentens. AAAngermannus FörsprKyrkiost. B 1 a (1587: Sententz och doom). Hwar och en som rättwijslighen om saken döma wil, .. (kan) gifwa sijn Sentens om, huru .. (Sigismund) j Polen hafwer hållit sigh emoot oss. Chesnecopherus Skäl Eee 3 b (1607). (Riksfurstarna) fölle .. (vid riksdagen i Augsburg 1530) vthi mångahanda Sententier och betänckiande. Schroderus Dress. 218 (1610); jfr FALLA VIII 4. Biurman Brefst. 288 (1767). — särsk.
a) om (juridisk) myndighets l. myndighetspersons beslut l. avgörande l. dom (se DOM, sbst.1 2 a) i viss sak l. visst mål; numera bl. i skildring av ä. förh. (i sht konkret, om handling (se d. o. 10) vari sådant beslut osv. avfattades o. ibland motiverades). Hans sack haffu(er) loff at jnkræffia matthie saks gell om hono(m) teck(es), och læte ståå peni(n)gene til rette .., nær th(e)nne sententie wart hono(m) affsagdt, swarade hans sick plat jntit wilia befatta m(edh) geld(en). OPetri Tb. 168 (1527). UpplDomb. 2: 8 (1578: Dom och Säntentz). Domarens sentens. Biberg 3: 457 (c. 1823). Sententian med Gustav Trolles anklagelseskrift är den enda kvarlevan från de förhandlingar, som utmynnade i (Sthms blodbad). (Carlsson o.) Rosén SvH 1: 344 (1962). Den domstol, som avkunnade sententian (före Sthms blodbad). Därs. 345.
b) om Guds dom (se DOM, sbst.1 2 b). G1R 14: 430 (1542). Kroppen .. moste effter Gudz affsagda Sentens, för Synden skull, blifwa til Stofft och Aska. SOlai Holstenius D 3 a (1640). Gezelius ASilfversparre B 2 a (1665).
2) (†; se dock slutet) mer l. mindre begränsat muntligt l. skriftligt yttrande uttryckande ett visst enhetligt l. koncentrerat betydelseinnehåll, passage, passus; särsk. om ett av punkt (l. annat större skiljetecken) avslutat avsnitt i en skriftlig framställning l. om ett motsvarande avsnitt i en muntlig framställning (äv. om sådant avsnitt uppfattat ss. grammatisk storhet), mening (se MENING, sbst. 7). G1R 8: 61 (1532). Är thenne Sentens (dvs. Mat. 20: 23) mörk och oförståndeligh, så moste thenne (dvs. Luk. 2: 7) ware mykit mörkere och icke til at förstå. Carl IX Bew. E 2 b (1604). (Vissa ordformer med bet. ”sade han” resp. ”hon” användas i ångermanländsk dialekt) när de koma fram i sententien eller efterst. JBureus (c. 1628) hos Lindroth Bureus 104. Under dansen (som infödingarna på en av Tongaöarna utförde) uprepades wisza Sentencer, hwilkas innehåll icke kunde utredas. Cook 3Resa 94 (1787). — särsk. (fullt br.) om en i mer l. mindre sammanträngd språklig form (t. ex. i en på ett koncist l. slående l. träffande sätt formulerad sats l. mening) uttryckt levnadsregel l. allmängiltig sanning (ofta med användning ss. bevingat ord l. ordspråk l. paroll o. d.); äv. övergående i bet.: bevingat ord, tänkespråk l. ordspråk o. d.; jfr AFORISM, MAXIM 1, 1 b, SATS 9. (I) måghe .. begrunde then .. sentencien som scriffwen är. Quos sathan coniunxit homo separat. G1R 6: 295 (1529). Tänkespråk, Sentencer äro för den bildade mannen, hvad ordstäf äro för allmänna hopen. Tuderus Kiesewetter Log. 154 (1806). Typiska (för ”Vallfart och vandringsår”) äro .. en del här och var inströdda sentenser, stundom ordspråksartade. Svanberg HeidenstFröd. 4 (1934).
-FORMAD, p. adj. Sentensformade .. repliker (i Strindbergs ”Mäster Olof”). Lamm i 3SAH 50: 77 (1940). —
-GÅTA. (i fackspr.) gåta (se gåta, sbst.3 1) som anspelar på en sentens l. ett sentensartat talesätt. FoF 1915, s. 77. Det är inte många gåtor, som kunna inrymmas under rubriken sentensgåtor. .. (T. ex.) Vad är det tyngsta jorden bär? — (Svar:) En otacksam människa. Därs. 1935, s. 192. —
-RIK. [jfr t. sentenzenreich] rik på sentenser; jfr -full. Ljunggren i 2SAH 41: 304 (1866; om dikter). —
-STIL. (litterär) stil som utmärkes av l. är rik på sentenser; äv. om stil som utmärker l. präglar sentenser. IllSvLittH 2: 370 (1956). —
-STROF. strof som utgör l. innehåller en sentens (l. sentenser). Arv 1961, s. 151 (i fråga om rimmade ordspråk).
B (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.): SENTENTIE-BOK, se A.
Spalt S 1928 band 25, 1967