| Publicerad 1972 | Lämna synpunkter |
SKOTTE skot3e2, sbst.2, m. l. (i bet. 2—5) r.; best. -en; pl. -ar (Svart G1 57 (1561) osv.) ((†) -er SthmSkotteb. 3: 193 (1521: skott(er)), G1R 1: 296 (1523), BtÅboH I. 4: 9 (1626)).
1) man som är invånare i l. härstammar från Skottland; i pl. äv. utan hänsyn till kön (i fråga om forntida förh. stundom äv. liktydigt med: skoter; se SKOTER, sbst.2); jfr SKOTTLÄNDARE, SKOTTLÄNNING. SthmSkotteb. 3: 193 (1521). Vtlændzske drawelsmen skotter hollendere oc andra. G1R 1: 296 (1523). Britannien .. öfwersvämmades af Picter och Scottar (år 442). Eberhardt AllmH 2: 255 (1768). Skottarne .. äro ett modigt, ärelystet, lifligt och ihärdigt folk. KonvLex. 4: 153 (1864). Kulturen 1947, s. 26. jfr BERG-, HÖG-, LÅG-SKOTTE. särsk.
a) med särskild tanke på att skottarna ha rykte om sig att vara överdrivet sparsamma; äv. (skämts.) i utvidgad anv.: överdrivet sparsam person. VHem 1930, nr 31, s. 3. Ännu ha tidningarna inte tröttnat på att leverera historier om skotten Mac Abert, den av dem korade representanten för den överdrivna skotska sparsamheten. Östergren (1939). IllSvOrdb. (1955; i utvidgad anv.).
b) [jfr t. schotte, gårdfarihandlare (äv. med nedsättande bibetydelse); urspr. om kringresande skotsk krämare] (†) i utvidgad anv. (jfr a): gårdfarihandlare; anträffat bl. dels [jfr t. morgen kommen die schotten] i det ss. tröstande tilltal l. ss. uppmaning att njuta av det närvarande använda ordspr. i morgon komma skottarna, dels ss. nedsättande personbenämning. I Mårgon komma Skåttarne. Celsius Ordspr. 2: 81 (1709). NVedboDomb. Vårt. 1722, § 109 (ss. nedsättande personbenämning).
3) om skotskt fartyg. Mitt fram för Edert qwarter ligger en skåtte färdigt lastat .. att gå till Stockholm. Roland Minn. 98 (c. 1748).
4) (vard.) elliptiskt för: skottebutik. Konsumentvänliga ”skottar”. AB 1963, nr 291, s. 11 (i rubrik).
5) (vard.) elliptiskt för: skottehistoria. Orkar ni med en skotte till? I alla händelser var det Mc Andrew som (osv.). Se 1957, nr 43, s. 53.
1) (förr) av sjöman tillhörande örlogsflottan buren (blå) hatt av ”skottyg”. (Båtsmannen) skall .. hafwa att bekomma .. en blå Mössa eller Skåtthatt. Stiernman Com. 5: 123 (1690).
2) [växtens blomma liknar en blå hatt] (†) prydnadsväxten Aconitum napellus Lin., stormhatt. Wiström Helsingl. 12 (1874). —
-KLÄDE, -LUVA, se B. —
-LÄRFT. (skott- 1607—1684. skotte- 1583—1593) (†) skotskt lärft; jfr -tygslärft, skotsk-lärft. TullbSthm 22/5 1583 (: skotte Lärufft). BoupptSthm 1684, s. 787 a, Bil. —
-MJÖL. (förr) via Norge från Skottland i nödtider importerat mjöl; dels om sådant mjöl berett av söndermalda fiskben (jfr fisk-mjöl), dels om sådant mjöl berett av finskuren o. torkad potatis (jfr potatis-mjöl). Hülphers Norrl. 3: 34 (1777; av fiskben). Afzelius Sag. IX. 1: 37 (1859; av potatis). —
-MÖSSA, se B. —
-STRUMPA, se B. —
-TYG, sbst.2 (sbst.1 se sp. 4702). (skott- 1665—1855. skotte- 1650—c. 1720) (†) tyg av skotskt ursprung l. skotsk typ; jfr skotsk 1 e β, skottnisk, skotsk-tyg. BoupptSthm 1650. Dalin (1854; om ett slags grovt, grått ylletyg). Åstrand (1855; om rutiga vävnader av flera färger). (Gymnasisternas grå kappor) voro (i Strängnäs c. 1835) af tunnt och groft så kalladt skottyg utan foder. Sohlman AfhSkizz. 1: 25 (1855).
B: SKOTTE-BUTIK. butik som tack vare att den är starkt rationaliserad o. har ett begränsat sortiment kan hålla låga priser; jfr skotte, sbst.2 1 a, 4. AB 1963, nr 291, s. 11. —
-FANA. (förr) fana (se d. o. 2) bestående av (värvade) skottar; jfr -fännika. KlädkamRSthm 1567—69 C, s. 13 b. —
-HANDSKE. (†) handske av skotskt ursprung l. skotsk typ; anträffat bl. i pl. BoupptSthm 25/4 1646. —
-HISTORIA. historia som handlar om en l. flera skottar; särsk. om historia som anspelar på ryktet om skottarnas överdrivna sparsamhet (jfr skotte, sbst.2 1 a). Snål, snålare, snålast(.) Ett urval roliga skottehistorier. Lindquist (1940; boktitel). —
-KLÄDE. (skott- c. 1600. skotte- 1613) (†) skotskt kläde; jfr skotsk-kläde. Widmark Helsingl. 1: 183 (cit. fr. c. 1600). KlädkamRSthm 1613 A, s. 17 a. —
-LUVA. (skott- 1745—1891. skotte- 1583 osv.)
2) (i formen skott-) [sv. dial. skottluva; anledningen till benämningen är sannol. att växtens bär erinra om en luva] (†) växten Rubus cæsius Lin., blåhallon. Linné Fl. nr 410 (1745; från Bohusl.). Post Ogräsv. 49 (1891). —
-LÄRFT, se A. —
-MÖSSA. (skott- 1935—1939. skotte- 1939 osv.) mössa av skotskt ursprung l. skotsk typ; särsk. om skärmlös mössa med två band i nacken. Lieberath 15År 52 (1935). —
-NYTT, n. om nyhet(er) om skottar (jfr ny, adj. 1 i); särsk. ss. tidningsrubrik över skottehistoria l. skottehistorier om överdriven sparsamhet (jfr skotte, sbst.2 1 a). Östergren (1939). —
-STRUMPA. (skott- 1613. skotte- 1583—1667 (: regarns skotte strumpor)) (†) strumpa av skotskt ursprung l. skotsk typ; anträffat bl. i pl.; jfr skotsk-strumpa. TullbSthm 22/5 1583. KlädkamRSthm 1613 A, s. 16 a. jfr: 2 par nya regarns skotte strumpor. BoupptSthm 1668, s. 12 (1667). —
-TYG, se A. —
-TÅG. (skotte- 1917 osv. skotter- 1890—1953) [jfr nor. skotte(r)toget, sg. best.] hist. i sg. best., om marsch genom Norge, som 1612 företogs av för svensk räkning värvade skotska trupper vilka ledo ett svårt nederlag mot norska bönder. NF (1890). —
C [av nor. skotter, skotte] (numera mindre br.): SKOTTER-TÅG, se B.
Spalt S 4710 band 26, 1972