rask | SAOB

Publicerad 1956

RASK ras4k, sbst.3, förr äv. RASCH, sbst.2, n. (BtÅboH I. 8: 216 (1636) osv.) l. (numera mindre br.) r. l. m. (HSH 31: 70 (1661), Fatab. 1941, s. 193); best. -et resp. -en; pl. (om olika sorter) -er32 (RARP 16: 385 (1697) osv.), ss. n. äv. (numera knappast br.) = (HC11H 4: 28 (1697), Synnerberg (1815)); förr äv. RASS, sbst.1

Ordformer

(raask 1668. rasch 1636—1904. rask 1613 osv. rass 1599. ratsk 1720. reskes- i ssg 1640 (: reskes förkläde))

Etymologi

[jfr d. rask; sannol. av lt. rass, rasch l. t. rasch, i sin tur sannol. av holl. ras, i ä. holl. äv. rasch; jfr (det möjl. närmast från holl. lånade) eng. rash; sannol. av fr. ras, rase, tyg (sars) med slät yta, substantiveringar av ras (f. rase), kortklippt, slätrakad m. m., om tyg: som har slät (icke l. föga luggig) yta, av lat. rasus, p. pf. av radere (se RADERA, v.1); möjl. har ordet i lt., t. o. holl. rönt påvärkan av det ord som föreligger i mlt. arras(ch), mht. arraz, arras, mlat. arracium, arrasium, alla med bet.: ett slags tunt ylletyg, till ARRAS, stad i norra Frankrike med berömda vävnadsfabriker]

(om ä. förh.) jämförelsevis tunt, oftast kyprat o. på ena sidan glättat ylletyg (vanl. av kamgarn), ofta med stark appretyr; äv. om siden- l. halvsidentyg med liknande utseende; jfr ETAMIN, SARS. Sÿdenntÿgh .. Rass .. 2 st. KlädkamRSthm 1599 A, s. 11 a. Jngen af förnemligare fålck låte lijckkijstan mädh fijnt klädhe, Sijden eller annat kostbart tygh, utan allenast mädh Slät rask (om han will) eller annat af thess wärde, öffwerdraga. HSH 31: 70 (1661). Rask, (Rasch), häraf finnes både yllna med och utan kyprad botten, som ock hel siden, äfven halfsiden, af .. åtskilliga sorter. Synnerberg (1815). Förklädet (i Flodakullans söndagsdräkt) är blått rask, ett tunt, kypradt ylle. TurÅ 1905, s. 10. Ett rum på Tullgarn, som 1701 var draget med franska tapeter, hade i fönstren grönt rask. Karlson StåtVard. 42 (1945). — jfr CYPER-, DANZIGER-, KLÄDES-, KRON-, TYGS-RASK.

Anm. Ss. beteckningar för särskilda sorter av rask användes förr vissa franska benämningar, av vilka de nedan anförda torde vara de vanligaste. a) ras de Cypre. (äv. raar de sapir, radesi(j)per, radesyper, radisieper, raer de siper, rask de siper m. m.) [jfr t. rase de Cyper; efter fr. ras de Cypre l. Chypre] svart, grovtrådigt, icke kyprat sidentyg; jfr cyper-rask. Swart rask de Siper .. Dito Ras de Siper. KlädkamRSthm 1651—52 Fransk., s. 122. HusgKamRSthm 1724—26, s. 744. Till detta uttr. bildades äv. ssgr, t. ex. BoupptSthm 1680, s. 80 b (1673: Radesijpers Klädning), Därs. 1689, s. 575 b (1688: Qwinfolckz Radeziper Rock). b) ras de Sicile. (äv. race de sicile (secil), rase de Sicilie, rast de cilie, rastesilj (-ilg), rastisilj (-ill)) ett slags blommigt sidentyg. PH 5: 3528 (1753). Grönbottnigt rastisilj. Wacklin Minn. 1: 21 (1844). jfr: Bland de svenska sidentillverkningarna under rokokotid förekommer i ganska stor mängd en sidensort med namnet race de Sicile. SvRokoko 51 (1924). Till detta uttr. bildades äv. ssgr, t. ex. BoupptVäxjö 1776 (: Rast de Cilies kjortell), Fatab. 1911, s. 81 (1759: rastesilgs-mösstyg), Därs. s. 80 (: rastesiljspäls); jfr RASK-PÄLS. c) ras de Maur. (äv. race de moir, race de moure, ras de moer, rase de St. Maur) [jfr t. rase de Moer; efter fr. ras de Saint-Maur, till SAINT-MAUR-DES-FOSSÉS, ort utanför Paris] kyprat, sarsliknande tyg av silke (l. av silke o. ylle); äv. om plagg av sådant tyg. Rig 1920, s. 62 (1770). Jag slog puder i mit hår, / Bandt nytt sidenband i nacken, / Klädde på mit ras de maur / Och den splitternya fracken. Lenngren (SVS) 2: 194 (1797). Synnerberg 2: 57 (1815). jfr: 2:ne par Ras de moers Byxor. DA 1791, nr 268, s. 3.

Ssgr (om ä. förh.): A: RASK-BORDTÄCKE~020. jfr bords-täcke a. BoupptSthm 1668, s. 49 (1667). —

-BYXOR, pl. BoupptSthm 7/10 1669. —

-FABRIK. jfr -väveri. Kahlmeter LerArt. 7 (1743). —

-FODER. (rask- 1679 osv. rasks- 1739) jfr foder, sbst.2 4. BoupptSthm 21/3 1679. —

-FÖRKLÄDE~020, äv. ~200, äv. -FÖRKLÄ. (rask- 1669 osv. raska- 1868—1916. raskes- 1766. rasks- 1720—1725. reskes- 1640) jfr förkläde 1. BtHforsH 3: 153 (1640). ”Raskaförklädet”, som (i Göinge) bars vid högtiderna, var prydt med broderier i guld och silver. FoF 1916, s. 182. Raskförklä, av helt svart rasktyg. Fatab. 1930, s. 101. —

-FÖRLÅT~02 l. ~20, förr äv. -FÖRLÅTE. jfr -sparlakan. BoupptSthm 29/11 1658. —

-GARDIN. (rask- 1658 osv. raskes- 1743) BoupptSthm 7/10 1658. —

-GARN. garn avsett l. använt för vävning av rask. Kjellberg Ull 328 (i handl. fr. 1755). —

-HYENDE. (kudde med) kuddvar av rask. BoupptVäxjö 1734. —

-JACKA. BoupptSthm 9/5 1668. —

-KAPPA, r. l. f. jfr kappa, sbst.1 1 b. BoupptSthm 10/1 1670. —

-KJOL l. -KJORTEL. jfr kjol (3 o.) 5. BoupptSthm 24/7 1669. Gruddbo 422 (1938; om ä. förh.). —

-KLÄDNING. (†) om kvinnodräkt av rask, bestående av flera plagg; jfr klänning 1 slutet. BoupptSthm 7/7 1669. —

-KLÄDSEL. konkret, motsv. klädsel 4. Karlson StåtVard. 277 (1945; på stolar; om ä. förh.). —

-LAPP, r. l. m. jfr lapp, sbst.3 1 (d). BoupptSthm 28/9 1678. —

-MAGD. (-majd 1923) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) jfr magd, sbst.2 FoF 1923, s. 40 (från Leksand). —

-MAKARE. (rask- 1670 osv. raske- 1673) [jfr t. raschmacher] jfr -vävare. BoupptSthm 2/8 1670.

Ssgr (om ä. förh.): raskmakar(e)-garn. yllegarn avsett l. använt för tillvärkning av rask. Schulthess (1885).

-gesäll. jfr gesäll 2. BoupptSthm 18/7 1677.

-stol. vävstol för vävning av rask. Dalin (1855). —

-MAKERI3~002, äv. 1004. abstr. o. konkret; jfr -väveri. Stiernman Riksd. 1522 (1664; abstr.). Sundelius NorrköpMinne 96 (1798; konkret). —

-MANUFAKTUR. jfr manufaktur (2 o.) 3 samt -väveri. Risingh KiöpH 98 (1669). —

-MUFF. jfr muff, sbst.1 1. BoupptSthm 24/5 1673. —

-NATTROCK~02, äv. ~20. BoupptSthm 1674, s. 6 a (1668). —

-PALT. (†) ”paltrock” (se d. o. 1) av rask; jfr palt, sbst.2 BoupptSthm 16/3 1683 (efter hustru). —

-PÄLS. (†) överrock l. kappa av rask (med pälsbesättningar). BoupptSthm 14/6 1670. Därs. 4/8 1681. —

-RÄGNDUK. (†) huvudduk av rask, använd l. avsedd att användas ss. skydd mot rägn. BoupptSthm 21/10 1674. —

-SPARLAKAN~020. (rask- 1659 osv. rasks- 1638) BtÅboH I. 13: 318 (1638). —

-SÄNGKAPPA~020. (rask- 1677 osv. rasks- 1671) jfr kappa, sbst.1 2 b α. BoupptSthm 27/10 1671. —

-SÖRJETRÖJA. (†) ”tröja” av rask, avsedd att bäras till (l. ss.) sorgdräkt. BoupptSthm 8/12 1669. —

-TRÖJA. BoupptSthm 24/7 1669. —

-TYG. (rask- 1915 osv. raska- 1925—1931) jfr rask, sbst.3 Fatab. 1915, s. 249. —

-TÄCKE. (rask- 1669 osv. rasks- 1794) BoupptSthm 1670, s. 18 (1669). Ett st. Fållbänk med grönt Rasktäcke. Wrangel TessPal. 41 (i handl. fr. 1735). —

-UNDERTRÖJA~0020. BoupptSthm 1680, s. 182 b (1678). —

-VÄVARE. [jfr t. raschweber] man som väver rask; jfr -makare. Risingh KiöpH 90 (1669).

Ssg (om ä. förh.): raskvävar(e)-gesäll. jfr gesäll 2. VRArk. 8/7 1751. —

-VÄVERI3~002, äv. 1004. särsk. konkret.; jfr -makeri. Stiernman Com. 4: 579 (1683; konkret). —

-VÄVNAD. konkret; jfr -tyg. Dalin FrSvLex. 2: 372 (1843). —

-YLLETRÖJA. (-yllens-) (†) om underplagg av rask till beklädnad av överkroppen; jfr ylle-tröja. BoupptSthm 23/9 1670. 1 Försliten Rask yllens tröija med lambskin fodrat. Därs. 18/3 1673. —

-ÄRM. (lös)ärm av rask. BoupptSthm 14/8 1675. —

-ÖVERDRAG~002, äv. ~200. 2 st: Län Stohlar med .. grönt Rask öfverdrag. BoupptVäxjö 1761. —

-ÖVERTÄCKE. (†) om slädtäcke av rask. BoupptSthm 11/8 1669.

B (i vissa trakter, bygdemålsfärgat): RASKA-FÖRKLÄDE, -TYG, se A.

C (†): RASKE-MAKARE, se A.

D (†): RASKES-FÖRKLÄDE, -GARDIN, se A. —

-SKÖRT. = rask-kjol. Svensson SkånFolkdr. 315 (cit. fr. 1767).

E (†): RASKS-FODER, -FÖRKLÄDE, -SPARLAKAN, -SÄNGKAPPA, -TÄCKE, se A.

F (†): RESKES-FÖRKLÄDE, se A.

Spalt R 351 band 21, 1956

Webbansvarig