| Publicerad 1981 | Lämna synpunkter |
SOBEL så4bel, förr äv. SABEL l. SOBBEL l. SABBEL, om djur m. l. r., om sak r. l. m.; best. -n ((†) -belen Schroderus Comenius 209 (1639: Zabbelen), Spegel GW 232 (1685: Zabelen); -blen Sahlstedt (1773)); pl. -blar (2VittAH 8: 131 (1575: Sablar) osv.) ((†) -beler G1R 21: 55 (1550: Zabeler); -bler HFinlH 2: 295 (1550: Zabler), BtÅboH I. 9: 160 (1637: sabbler)).
1) (det numera bl. i ö. Sibiriens barrskogsområden inhemska) mårddjuret Martes zibellina Lin. (äv. kallat rysk l. äkta sobel), vars skinn användes till dyrbara pälsverk; äv. i uttr. amerikansk sobel, om det i Nordamerika inhemska (med M. zibellina nära besläktade, men mindre värdefulla) mårddjuret M. americana Turt.; äv. koll. (i sht förr äv. sammanfattande, om de två slagen av mårddjur). Forsius Phys. 265 (1611). Martj den 22 .. sent om afftonen blef Prins Carls Sabbel död. HovförtärSthm 1695 A, s. 356. Then Gudh .. / .. Som kläder Zablarna med miukt och kåstbart skin. Spegel ÖPar. 58 (1705). Beckman Amer. 1: 29 (1883: amerikanska). Sobeln fångas förnämligast i Amerika och Sibirien. ArbB 88 (1887). BonnierLex. (1966: rysk el. äkta). — jfr SILVER-SOBEL.
2) skinn av sobel (i bet. 1), sobelskinn; äv. övergående i bet.: av sobelskinn tillverkad (l. med sobelskinn fodrad l. kantad) päls l. klädsel o. d.; äv. i uttr. äkta l. sibirisk resp. amerikansk (förr äv. kanadisk) sobel o. d., om skinn av Martes zibellina Lin. resp. M. americana Turt. (se 1); äv. koll. Du kläd dig så väl i sobel och skinn, / Och säg att du är en jungfru så fin. SvForns. 2: 175. G1R 21: 30 (1550). Myszan har hon på stusz af dyre Siberiske Sablar. BröllBesv. 125 (c. 1660; uppl. 1970). König LärdÖfn. 5: 220 (1747; koll.). Pels af oskuret sammet med tvenne slags bräm, en smalare af Chinchilla och en bredare af Zobel. MagKonst 1830, s. 8. Krage och Muff af Amerikansk Sobel. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 61. Topelius Vint. I. 1: 191 (1859, 1880: äkta). Förbundet 1908, nr 1, s. 6 (: kanadisk). (Hon) svepte sobeln tätare kring sig. Sörensen Hollywood 52 (1932). Den silkeslena, mörka sobeln utgör ett av de allra dyrbaraste pälsverken. Östergren (1943). — jfr FODER-SOBEL.
(1, 2) -BUK. (sobel- 1539 osv.). soble- 1642) buk hos sobel; vanl.: sobelskinnsbuk. Gråwärck, zoble swantzer, zoble bwkar. Öhlander IngermH 102 (i handl. fr. 1642).
Ssg: sobelbuks- l. -buk-, förr äv. -buke-foder. (-buk- 1672 osv. -buke- 1636. -buks- 1539 osv.) jfr foder, sbst.2 4. TullbSthm 1539, s. 4 b. —
(1, 2) -FOT. fot på l. från sobel; äv. om (pälsverk berett av) skinnparti från sådan fot (jfr -pote o. -skinns-fot). En Mössa medh Sabellfötter. BoupptSthm 6/11 1658. —
(1) -FUX.
I. (i fackspr.) fux (se d. o. 3) med mörkröd hårrem o. nästan vitt tagel i man o. svans (varigm dess färg påminner om sobelns). Florman HästKänned. 131 (1794).
II. (numera föga br.) i adjektivisk anv., om häst: som har färgen hos en sobelfux (i bet. I). DA 1808, nr 42, s. 4. Därs. 1824, nr 85, Bih. s. 1.
Ssg (till -fux I; numera bl. tillf.): sobelfux-hingst. hingst som är en sobelfux. DA 1771, nr 163, s. 4. —
(1) -FÅNGERI30~002, äv. 10004 l. 00104. (numera bl. tillf.) sobelfångst. HH XVIII. 4: 65 (1714). Därs. 68. —
(1) -FÅNGST. fångst (se d. o. 1 a) av sobel; äv. konkret, motsv. fångst 1 b, om den fångade sobeln. Heinrich (1814). Nordenskiöld Vega 2: 162 (1881; konkret). —
(1, 2) -FÄRG. om sobelns l. sobelskinnets mörkt rödbruna färg; förr äv. om färgvätska med vilken skinn av andra pälsdjur gavs denna färg. Almström KemTekn. 2: 533 (1845; om färgvätska). —
(1, 2) -FÄRGAD, p. adj. som har sobelns (sobelskinnets) mörkt rödbruna färg. Förbundet 1908, nr 1, s. 6 (om ekorrskinn). —
(2) -FÄRGARE. [jfr t. zobelfärber] (förr) man som yrkesmässigt färgade pälsverk i sobelfärg. BoupptSthm 1671, s. 1831. —
(1, 2) -FÄRGERI30~002, äv. 10104. [jfr t. zobelfärberei] (förr) färgeri för färgning av pälsverk i sobelfärg. UB 5: 508 (1874). —
(1) -HÅR. [jfr t. zobelhaar] särsk.: hår (se hår, sbst. 1 d) från sobel. En pensel af zobelhår. AHB 12: 38 (1865). —
(1, 2) -ILLER. (föga br.) sobelfärgat illerskinn. Boor af Sobel-Hiller. DN 1902, nr 11693 A, s. 1. —
(1) -JÄRN. [av eng. sable iron; järnet stämplades urspr. med ett märke föreställande en sobel] (numera bl. i skildring av ä. förh.) om ett slags hammarsmitt ryskt järn av hög kvalité. JernkA 1824, s. 355. Ramsay Barnaår 7: 69 (1906). —
(1) -KEL l. -GEL; pl. -ar. (sobel- 1553—1658. sobels- 1543—1563. -geelar, pl. 1658. -kel 1543 (: Sabbels kele foder)—1563) [formen -geel- är förvanskning av kel, sbst.1 — Jfr soble-kel-mantel] (†) (pälsverk berett av) skinnparti från den del av ett sobelskinn som täcker halsens undersida; jfr kel, sbst.1 2. SkinnkamRSthm 1552 B, s. 21. En Swart lång Råck medh Sabellgeelar. BoupptSthm 16/3 1658, Bil.
Ssg (†): sobelskele-foder. foder (se foder, sbst.2 4) av ”sobelkel”; jfr soble-kel-mantel. SkinnkamRSthm 1543, s. 2. Därs. s. 6. —
(1, 2) -MURMEL. (mera tillf.) (långhårigt o.) sobelfärgat murmeldjursskinn. Varulex. Beklädn. 371 (1945). —
(1) -MUS. [djurets päls påminner i färg om sobelns] (†) fjällämmel. Linné Dal. 72 (1734). Ahlman (1872). —
(2) -PALATIN. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr palatin, sbst.2, o. -kappa. Carlén Ensl. 2: 140 (1846). —
(1) -POTE. (sobel- 1652—1681. sobels- 1560) (†) (pälsverk berett av) skinn från sobelfot; jfr -fot. SkinnkamRSthm 1560 C, s. 7. BoupptSthm 1672, s. 170 b.
(2) -PUTA. (†) om sadelputa l. dyl. av sobelskinn; jfr puta, sbst.3 1 a. En sabbell puthe medh bomvll stoppat. KlädkamRSthm 1589 A, s. 28 a. —
-PÄLS.
2) till 2: päls (se d. o. 1 a) av l. fodrad l. besatt med sobelskinn. OxBr. 1: 74 (1614). Snoilsky 4: 66 (1887). —
(1) -RUMPA. (sobel- 1576—1756. sobels- 1560. sobla- 1576. soble- 1643) (numera bl. tillf.) sobelsvans. SkinnkamRSthm 1560 C, s. 29. PH 6: 3998 (1756).
Ssgr (numera bl. tillf.): sobelrumps-, äv. -rump-foder. foder (se foder, sbst.2 4) av sobelsvans. BoupptSthm 1688, s. 927 b.
-muff. (-rump- 1677. -rumpe- 1673. -rumps- 1681) muff (se muff, sbst.1 1) av l. besatt med sobelsvans. BoupptSthm 1673, s. 1310 b.
(1, 2) -RYGG. (sobel- 1669 osv. sobels- 1560) rygg på (l. från) sobel; i sht: (pälsverk besatt av) skinnparti från sobels rygg. SkinnkamRSthm 1560 A, s. 3. —
(1) -SKINN. (sobel- 1540 osv. sobels- c. 1680) skinn (se skinn, sbst.1 2) från (l. hos) sobel; äv. övergående i bet.: klädesplagg l. kläder av sådant skinn; äv. oeg. l. bildl., om ngn l. ngt som värderas högt. Inuentarium på Sabbel skin. SkinnkamRSthm 1540, s. 29. Bruden (hos lapparna), (huilken medh herlige Hermelijn och Zabelskin kosteligen ähr vthprydd). Tempeus Messenius 172 (1612). Sabelskinn skyler offta skalken. Grubb 705 (1665). Elin är mitt sobbellskin. Holmström Vitt. 209 (c. 1700). (Väggarna i drakskeppet) klädda med jakutska sobelskinn. Lindqvist RysslSång II. 1: 19 (1934). En kort .. rock av mörkgrönt, fint kläde och kostbart sobelskinn. Lagerkvist Dvärg. 163 (1944).
-buk. (pälsverk berett av) skinnparti från sobels buk; jfr sobel-buk. Karlson EBraheHem 106 (i handl. fr. 1672).
-fot. (†) (pälsverk berett av) skinnparti från sobels fot (l. ben); jfr sobel-fot. BtÅboH I. 8: 231 (1636).
-svans. (†) pälsverk berett av skinn(parti) från sobels svans; jfr sobel-svans. BoupptSthm 1667, s. 946.
(2) -STRECK. (†) smalt stycke (bård l. dyl.) av sobelskinn. BoupptSthm 1673, s. 1306 (efter körsnär). Därs. 1677, s. 1114 a, Bil. (hos körsnär). —
(1, 2) -SVANS. (sobel- 1648—1852. sobels- 1563. soble- 1642) svans (på l.) från sobel; särsk. om (pälsverk berett av) skinn från sådan svans; jfr -rumpa, -skinns-svans. BtFinlH 4: 193 (1563). En hvit pelise, fodrad med zobelsvansar. AvHauswolff (1809) hos Bååth-Holmberg FlickDagb. 239.
B (†): SOBELS-BRÄM, se A. —
-FODER, -KEL, se A. —
(1, 2) -KOPP. om (skinnparti från) sobels huvud l. om pälsverk berett av sådant skinnparti. E14R 1561, 1: 141 b. —
-POTE, -RUMPA, -RYGG, -SKINN, -SVANS, -UPPSLAG, se A.
C (†): SOBLA-RUMPA, se A.
D (†): SOBLE-BUK, se A. —
(1) -KEL-MANTEL. [ssg till sobel-kel] mantel av ”sobelkel”. Sablekell mantlar. SkinnkamRSthm 1560 A, s. 12. —
-RUMPA, -SVANS, se A.
Spalt S 8462 band 28, 1981