| Publicerad 1993 | Lämna synpunkter |
STUCK stuk4, r. l. m. (Weste (1807) osv.), äv. (i sht i bet. 1, numera mindre br.) n. (Iduna 7: 65 (1817), Lundgren Res. 253 (1862)); best. -en resp. -et; pl. -er; förr äv. STUCCO, n.
1) om en av gips, kalk, finsand l. marmormjöl o. d. i olika blandningar bestående fuktad massa använd (l. avsedd att användas) till lister, upphöjda ornament, marmorering på väggar o. d., massa använd till stuckatur; äv. (jfr 2) om sådan massa (ss. utsmyckning) anbringad ngnstädes; jfr STAFF, sbst.2 HB 1: 246 (1590). Stuc .. är en Composition af pulveriserad Marmor, blandad med platre (dvs. gips). König LärdÖfn. 5: 141 (1747). Man gör .. en artificiel marmor af bränd gips, som fuktas med limvatten och inknådas med färgor. Den kallas Stucco. Berzelius Kemi 1: 692 (1817). De Christne .. gömde de gamla (nubiska) Symboliska skulpturerna med ett groft stuc och ritade derpå sina helgon. Iduna 7: 65 (1817). På lätta, vita marmorpelare (i slottet Alcázar) resa sig bågar av sten och stuck — lätta som spetsar, tyckas de röra sig för luftdraget. Lagergren Minn. 3: 355 (1924). Tar man för mycket lim kan det ta flera dagar innan stucken stelnar. Åberg Inganni 135 (1987). Därs. 148. — jfr GIPS-, MARMOR-, SAND-STUCK.
2) av stuck (i bet. 1) förfärdigat arbete, (ornamental) beläggning, stuckatur (se d. o. 1); ofta koll. Clarke (har) funnit spår af dessa grundvalar (till ett tempel i Jerusalem), igenkänliga genom det nätformiga stucco .. hvilket charakteriserade Romarnes murade arbeten, men som af Judarne aldrig användes. Palmblad Palæst. 28 (1823). Alla dessa våningar (i soubassementet till Caligulas palats) innehålla åt Forum till ett och annat af intresse; några mosaiker, kolonner, byster, fragmenter, qvarlefvor af stucker. Lindgren Ital. 129 (1896). En del vackra stucker .. finnas inbrädade lite varstans bakom hyllorna i (lands)arkivet (i Uppsala slott). NDA 30/10 1925, s. 4. Vi passerade ett par tomma gemak, från vilkas tak stucken hade fallit ned i stora stycken. Hornborg Loew. 28 (1928); jfr 1.
(1, 2) -ARBETE~020. arbete (se d. o. 9, 11 b) i stuck; stuckatur. SErikÅb. 1913, s. 43 (c. 1740). Rinman 2: 810 (1789). —
(1, 2) -BEKLÄDD, p. adj. beklädd (se bekläda 3 b α) med stuck; jfr -klädd. 2NF 20: 1230 (1914; om kolonner). —
(1, 2) -BEKLÄDNAD. särsk. till 1: beklädnad (se d. o. 3 b) av stuck. Bland de bevarade fynden från Bonis utgrävning (av Forum Romanum) har jag kunnat konstatera rester av hyddväggarnas lerklining och yttre stuckbeklädnad. EGjerstad i HT 1949, s. 325. —
(1) -BRUK. (i sht i fackspr.) om stuck som ännu ej bundits gm en hydraulisk process o. som sålunda ännu är formbar; jfr bruk 11 o. -cement, -deg. HantvB I. 4: 278 (1936). —
(1, 2) -BÄDD. (numera bl. föga br.) bädd (se d. o. 6) av stuck. TT 1897, Byggn. s. 126 (på sicilianskt tempel). —
(1) -CEMENT. stuck av cementbruk, dvs. ett kalkbruk med tillsats av bränd lera (vilket ger en stark stuck som härdas utan lufttillträde); jfr cement I 3 b. Ekenberg (o. Landin) 193 (1889). —
(1, 2) -DEKORATION. abstr. o. konkret: dekoration med l. av stuck, stuckdekorering. Böttiger Drottnh. 22 (1889; konkret). Under rokokons praktälskande tidehvarf firade stuckdekorationen verkliga orgier. 2NF 27: 476 (1918). —
(1, 2) -DEKORERAD, p. adj. dekorerad (se dekorera c) i stuck l. med stuck. Sthm 2: 176 (1897; om tak i palats). —
(1, 2) -DEKORERING. abstr. o. konkret: dekorering med l. av stuck, stuckdekoration. Marmorimiterande plastisk stuckdekorering. Hahr ArkitH 123 (1902). Erik Niure hade enligt ett i juni 1671 ingånget kontrakt .. åtagit sig att utföra stuckdekoreringen å fasaderna (på Karlbergs slott). Fornv. 1948, s. 229. —
(1, 2) -FIGUR. (fristående l. i ornament ingående) figur (se d. o. 5) utförd i stuck l. figur ingående i stuck. Nu .. ligga å ömse sidor (om slottet) .. åtskillige Philosophers hus med bark och näfwer klädde samt med en stucfigur i hwar. Palmstedt Res. 49 (1778). SthmSlH 2: 265 (1940). —
(1) -GIPS. gips (se d. o. 1) lämpad l. tänkt att blandas i stuck. KemT 1902, s. 91. Särskilt finmalen gips kallas modellgips eller stuckgips. HantvB I. 4: 60 (1936). —
(1) -MASSA. (i sht i fackspr.)
2) plastmassa som påminner om stuck (i bet. 1) o. används på liknande sätt. SvD(A) 1961, nr 32, s. 10. —
(1, 2) -ORNAMENTIK. utsmyckning i form av ornament i stuck l. i form av stuck. Sthm 2: 167 (1897). —
(1, 2) -ORNERING. ornering (se ornera 2 a) l. utsmyckning i stuck l. i form av stuck. Böttiger Drottnh. 30 (1889). —
(1, 2) -PLAFOND. byggn. o. konst. plafond (se d. o. 1) dekorerad med stuck; jfr -tak. Sthm 2: 167 (1897). —
(1, 2) -PLASTIK. konst. plastik (se d. o. 1) som den uttrycks i stuck l. förekommer i stuck. Tikkanen KonstH 258 (1925). —
(1, 2) -RELIEF. relief (se relief, sbst.1 1) utförd i stuck l. bestående av stuck. Rydberg KultFörel. 1: 174 (1884). Dekorationer i fresk och i stuckrelief. 2NF 17: 1271 (1912). —
(1, 2) -TAK. tak överdraget l. utsmyckat med stuck; jfr -plafond. Böttiger Drottnh. 117 (1889). Vanligen kompletterades (under karolinsk tid) .. stucktakens plastiska dekoration med oljemålade plafonder med allegoriska framställningar, symboliserande ägarens yrke eller förhärligande hans dygder. HantvB I. 1: 377 (1934). —
(1) -ÖVERDRAG~002. överdrag av stuck. Upmark Lübke 100 (1871). Före den romerska tiden är dekorationen (dvs. väggmåleri i Pompeji) mycket enkel men plastiskt utformad i väggens stucköverdrag, bestående av olikfärgade rektanglar, som efterlikna kvader av brokig sten. Nilsson ArkeolUppt. 131 (1933). —
Spalt S 13144 band 31, 1993