| Publicerad 1993 | Lämna synpunkter |
STUDSARE stut3sare2, äv. stud3-, sbst.3, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. =; förr äv. STUDSER, r. l. m.
I. benämning på eldvapen.
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) mil. jämförelsevis kort o. lätthanterligt, oftast (spiral)räfflat gevär, i sht lämpat för militärt förband för spaning o. d. (fältjägarförband); ofta motsatt: musköt l. karbin l. lodbössa; stundom äv. liktydigt med: räfflat gevär; jfr STUDS, sbst.3 Columbus Ordesk. 6 (1678; uppl. 1963). Glatta studsare. Lindstam Huskv. 160 (i handl. fr. 1716). Rust Cammare saker .. 1 Studsare med hiullås utan räfflor. HusgKamRSthm 1752—3, s. 1221. Kavallerivapen äro sabel, värja, pistoler, karbin, studsare och pik. KrigVAH 1805, s. 135. Jägareregemente .. med stussare. Weste FörslSAOB 740 (c. 1817). Eld-handvapen .. hafva (antingen) slätborrad pipa, eller också räfflad, i hvilket fall, om den är krok-räfflad, geväret kallas studsare, och pistolen studsare-pistol. Hazelius Förel. 117 (1839). Försök med refflade eldhandvapen hade .. mot slutet af 1700-talet ledt till antagandet af studsare (refflade, förkortade gevär). NF 4: 347 (1881). Spak Handskjutvap. 14 (1890). — jfr KAMMARLADDNINGS-, KAVALLERI-, MAGASINS-, MAUSER-, REMINGTON-, REPETER-, REVOLVER-, RUNDKULE-, RÄFFEL-, SAVOLAX-, SKARPSKYTTE-, SPETSKUL-STUDSARE.
2) i sht jäg. för jakt avsett, räfflat (jämförelsevis kort) kulgevär. Böszor eller Skjutgewär tjenlige för Jägare äro af flerehanda slag och olika calibre, såsom rak- och rosenräflade Studsare, Lobössor .. Hagelböszor. Brummer 41 (1789). En god Studsare bör, så wida den noggrant laddas och skottställes, på 3 a 400 jagtsteg göra pålitliga skott. Leijonflycht (1827). Stutsare .. (dvs.) Reffladt kulgevär för skott med trångkula. Är vanligen gröfre i godset och proportionsvis äfven kortare än lodbössor. Svederus Jagt 363 (1831). Boers .. voro, såsom skickliga jägare, vane att bruka sina långskjutande studsare under fältliknande förhållanden. KrigVAT 1895, s. 69. Ekman Dödsklock. 63 (1963). — jfr BJÖRN-, DUBBEL-, EXPRESS-, JAKT-, MAUSER-, REMINGTON-, REPETER-, RÄFFEL-, SPETSKUL-, ÄLG-STUDSARE.
II. urmak. med kort pendel försett bordsur, bordsstudsare; i sht förr äv. i utvidgad anv. (särsk. om väggur av liknande utseende); jfr STUDS-UR, STÅNDSARE. Ottakantigh studtzer medh nytt Huus. BoupptSthm 1676, s. 312 a. Förmaket är beprydt med .. upstapladt Porcellaine .. i alla hörnen äro Wägg-Ur, och på borden Studsare. GT 1786, nr 41, s. 3. Pendeluret inrättas antingen som lod- eller fjäderur och uppträder följaktligen som väggur eller studsare (pendyl). UB 6: 220 (1875). På väggen pickade en liten klocka med ett lod — en studsare med grann porslinstavla. Suneson GGrund 100 (1926). Östergren (1948). — jfr BORDS-, RES-, SPEGEL-STUDSARE.
(I 1) -ELD. (numera bl. i skildring av ä. förh.) mil. jfr eld 9 b. KrigsmSH 1801, s. 142. Hazelius Bef. 320 (1836). —
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) mil. till I 1. Nordberg C12 1: 844 (1740). Alm VapnH 94 (1927).
-LÅS. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr lås 2 a; jfr studs-lås. Källström Jagt 113 (1850). Alm VapnH 94 (1927). —
(I 1) -PISTOL. (numera bl. i skildring av ä. förh.) mil. (spiral)räfflad pistol, i sht lämpad för beridet militärt förband; motsatt: flankörpistol. Lefrén Förel. 1: 136 (1818). Alm VapnH 100 (1927). —
Spalt S 13229 band 31, 1993