| Publicerad 1993 | Lämna synpunkter |
STUNS stun4s, r. l. m.; best. -en.
(vard.)
A.
1) påfrestning l. dyl.
a) (†) i uttr. stå för stunsen, uthärda påfrestningen, stå rycken, stå pall. Hvem hin bryr sig om mat, då man har en gammal ärlig bränvinsmage .. här ä karl, som stått för stunsen. Wetterbergh GNord 27 (1862).
b) (†) i uttr. stå stunsen för ngt, klara av l. stå för ngt. Stall-Kalle stod stunsen för musiken. Kämpe Träl. 70 (1907).
B. fart (o. fest); snits; sprätt o. d.
2) i samband med festlig samvaro: (yttring av) stark livsglädje l. uppsluppenhet l. feststämning, fart, kläm, ”ös”. Utibland jag besöker en Hannibaluns / för att skingra bekymmer, de svarta — / men hvad nu? Kallas detta för gamman och stuns? / Det är snarlikt ett graföl i Sparta! Strix 1905, nr 43, s. 3. — särsk. (tillf.) skämts. o. förbleknat, i det interjektionella uttr. stuns på dig, ss. hälsningsfras. Reggie hejdade Monty med ett vänligt: — Stuns på dig! Hammar Wodehouse NärÖg. 217 (1941).
3) hos person l. djur, i fråga om klädsel, utstyrsel, utseende, uppträdande o. d.: stil (se STIL, sbst. III 3) l. snits (se d. o. 2) l. fläkt (se FLÄKT, sbst.1 II 2 a) l. kläm (se KLÄM, sbst.1 4); äv. konkret(are), i fråga om dels huvudbonad o. d.: tillstukning, snits, dels huvudhår: utformning l. fason hos klippning, frisyr; särsk. i sådana uttr. som ha stuns l. sätta stuns på ngn l. ngt, ha stil osv. resp. sätta stil osv. på ngn l. ngt. Om morgon när reveljen går, / upp ur slafen då man står, / ansar sig och tvättar, / stuns på krigarn sätter. NysvSt. 1924, s. 65 (1915). Kvins ha stuns! SvD(A) 30/1 1922, s. 8. Så här selar vi på .. (mulor) i Staterna .. Nu går det lätt att få stuns på dom, om dom skulle försöka några apfasoner. Forss Trop-Tramp 57 (1936). Den populäre utroparens glans och stuns. Tegnér Stadion 183 (1938). (Studentmössorna i Lund o. Uppsala) har som alla vet helt olika stuns på kullen. GbgP 1951, nr 160, s. 10. I toppen på kurpisen sydde .. (sotaren) in en slant eller en blykula för att ge den rätt fall, satte ”stuns på kurpisen”. SotJul 1952, s. 4. Frisyrgelé ger stuns åt det korta hjässhåret. FeminaMånMag. 1983, nr 8, s. 50.
4) i mera abstrakt anv. med sakligt huvudord, ofta i fråga om (drag i) litterär l. konstnärlig framställning l. sceniskt l. musikaliskt framträdande o. dyl. l. hos upphovsman till sådan framställning osv.: intensitet l. nerv (se d. o. 5 a) l. liv (se d. o. I 9 b, c) l. fart (se d. o. 8 c) l. kläm (se KLÄM, sbst.1 4); särsk. i uttr. sätta stuns på ngt (jfr 5), sätta sprätt l. fart på ngt. Religionen väntar jag mig inte längre något av, åtminstone inte för att sätta stuns på samhället. Björklund Vår. 215 (1930). Mer stuns i den politiska debatten har länge krävts av de politiska ungdomsorganisationerna. DN 24/8 1969, s. 9. Man såg .. vilken underbar stuns det blev över Sveriges Magasin när Anders Erik Malm släppte loss tre fantastiska musikanter och Kjerstin Dellert och Tor Isedal med en stund Theodorakis. SvD 6/11 1974, s. 11. (Tidningen Les Nouvelles Litteraires har) fått mer stuns genom fränare redigering. GbgP 18/10 1979, s. 2. Bosse Lassens akvareller på Konstfrämjandet är varianter på samma kravlöshet (som präglar vissa av Lennart Jirlows målningar på Galleri 69), kanske med litet mera stuns i sinnligheten. Därs. 25/10 1981, s. 2. Tweedaktigt garn som får en extra stuns av en tråd lamégarn. Därs. 17/9 1986, Bil. s. 21. De tyckte (på reklambyrån) att jag liksom saknade den riktiga stunsen. Att jag inte verkade ha roligt när jag skrev. Vi 1989, nr 22, s. 17.
5) (tillf.) i uttr. sätta stuns på pengar (jfr 4), i (överdrivet) snabb takt förbruka l. spendera pengar, sätta sprätt på pengar. Det (är) inte måttligt som di har satt stuns på pengar .. Folke i synnerhet. Hur många hundratusen vet jag inte. Gustaf-Janson SommVind 192 (1970).
-KALLE. = -grabb. Stunsakalle(,) öknamn på kamrat. Landsm. XVIII. 8: 40 (1900; skolpojksuttryck från Uppsala).
STUNSIG. (vard.) som har stuns.
1) till 3; särsk. om person (l. kroppsdel), i fråga om klädsel, utstyrsel, utseende, uppträdande o. d.: stilig l. flott (se flott, adj.1 3 c) l. snitsig; äv. delvis förbleknat, dels: rask l. rapp l. duktig, dels: bussig l. hygglig l. klämmig. En kvanting träder i salen in / för att fröjda me’ fjällan sin, / och alla rynkor bli glada i håg, / ty stunsigare kvanting man sällan såg. Strix 1898, nr 17, s. 3. En stunsig slokhatt. TT 1902, Ark. s. 6. Mamman .. (i en operaföreställning av ”Madame Butterfly”) såg mycket stunsig ut i japansk dräkt. Bonde Sant 80 (i handl. fr. 1908). Jag tycker, du är en stunsig kamrat. Alving FamS 162 (1919). Du är nog det stunsigaste i fruntimmersväg jag har skådat på länge! ÖgCorr. 17/5 1969, Bil. s. 3. Skall man passa in i Sjövärnskåren måste man vara lite allmänt stunsig. GbgP 13/7 1981, s. 5.
2) till 4, i abstraktare anv., om ngt sakligt (t. ex. litterär l. konstnärlig framställning l. sceniskt l. musikaliskt framträdande o. d.): schwung- l. fartfylld l. rivande (se riva, v.2 XVIII 6 slutet); äv. allmännare l. mer l. mindre förbleknat, särsk. i opers. anv. närmande sig bet.: bra l. rolig l. kul. Ta mej fasingen om inte de va stunsigt! Törngren Jepson LadyNoggs 153 (1910). Naturligtvis var det ganska stunsigt att bli uppsökt hemma hos sig af redaktionssekreteraren i Österköpingsposten. Alving Skandalh. 108 (1911). Ja har köpt en stunsig bok på bokaktion må du tro. NSvSkämtl. 138: 20 (1920). Svängig, välarrangerad och stunsig vokaljazz. GbgP 10/10 1989, s. 32.
Spalt S 13295 band 31, 1993