| Publicerad 1997 | Lämna synpunkter |
STÄRKA stær3ka2, v.2 -er, -te, -t, -t. vbalsbst. -AN (se avledn.), -ELSE (se avledn.), -ING (†, G1R 9: 379 (1534: försterking), AOxenstierna 5: 164 (1630)), -NING (numera nästan bl. i ssgn FÖR-STÄRKNING, G1R 15: 293 (1543: förstärckning) osv.); -ARE (se avledn.), -ERSKA (se avledn.).
A. i icke refl. anv. (Sv.) Stärkia. (T.) Stärcken. (Lat.) Corroborare. Schroderus Dict. 254 (c. 1635).
1) motsv. STARK 2: göra starkare l. hållbarare l. mera motståndskraftig, förstärka (ngt). En .. hoop aff Fienden lågh .. på ett Klöster Osipou, som ett är ibland the starckaste medh Wallar och Murar, wäl befäst och bewäpnat .., emellan en Åå och morasz, hwilket och ther öfwer med Stockar och Slagbommar stärckt war. Widekindi KrijgH 180 (1671). Ty Gudh som stärckte så Israels barnas kläder, / At the i fyrtj åhr i allehanda wäder / Oskadde blefwe .. / Han (osv.). Spegel ÖPar. 19 (1705). Blandadt med warm trätjära, begagnas (beck) .. som medel att stärka tågvirke. UB 5: 398 (1874). Då (edamer)osten .. öfverdrages med starkt mögel, så tvättar man den i varmt eller kallt vatten, i saltlake eller understundom i varm vassla för att stärka skorpan. Grotenfelt Mejerih. 196 (1881). Efter rakningen bör huden ”stärkas” och eventuella småsår helas. Holm AlltFläck. 92 (1946). — särsk. bildl. (jfr STARK 2 b). Klubbar höllos; de kommo vid denna riksdag (1738) i bruk och tjenade till partiförbindelsernas stärkande. Malmström Hist. 2: 148 (1863). Att stärka samhörighetsbandet inom hvarje särskildt folk medelst nya gemensamma intressen. Hjärne BlSpörsm. 4 (1899, 1903).
2) motsv. STARK 3, med avs. på person l. kropp l. kroppsdel: göra starkare (l. göra stark), ge större styrka (l. ge styrka), med avs. på kroppsdel (hand l. arm l. fot) i sht förr äv. bildl. (i fråga om krigsstyrka l. makt l. handlingsförmåga o. d.; jfr 5 slutet); förr äv. liktydigt med: stötta l. stödja (ngn), anträffat bl. bildl. Tu giffuer mich tinne saligheetz sköld, och tijn högra hand sterker mich. Psalt. 18: 36 (öv. 1536; Bib. 1917: stödde mig). Sterker the trötta hender, och wedherqueker the machtlösa knää. Jes. 35: 3 (Bib. 1541). Plato delar dansen i 3 classer. Den Militariska, som tjente at stärka kroppen (osv.). Kellgren (SVS) 4: 92 (1779). Böjningar, sträckningar och vridningar m. fl., lämpade efter det individuela förhållandet, utveckla och stärka kroppskrafterna, hvarföre sådana rörelser kallas stärkande rörelser. Hartelius Sjukgymn. 138 (1870). Gregorius (är) första vårdag. Då skall .. (barnen) springa barfota för att stärka fötterna, så får de ingen värk i dem under sommaren. FoF 1944, s. 49.
a) med avs. på person (l. djur) l. kropp l. kroppsdel o. d.: göra stark(are), ge (större) styrka l. (bättre) vigör; göra frisk(are) l. sund(are). The swagha sterckte j (dvs. Israels herdar) intet, och the siwka heladhe j intet. Hes. 34: 4 (Bib. 1541). Til at stärckia maghan. BOlavi 5 a (1578). Getemiölck rensar Blodet, sterker Leffren, och giffwer krafft, heelar Siukdomar. Risingh LandB 72 (1671). Detta medel stärkte honom mycket. Dalin (1854). Wirsén i 3SAH 2: 138 (1887; i pass., om hälsa). Vi kände oss stärkta och spänstiga som aldrig förr. Ekström FyrbSherlH 168 (1932). Ljuvt blev oss kvinnan given att besovas. / Men annan sömn är den som här ska lovas. / Den stärkte Dioskurerna och än / kan mannen stärkas av en sömn hos män. Gullberg Terzin. 27 (1958). — särsk.
α) (numera föga br.) ss. vbalsbst. -ning, i konkretare anv., närmande sig l. övergående i bet.: stärkande medel (se β). (Rosmarinsocker) är en krafftigh sterckning i alla swagheeter. Månsson Åderlåt. 124 (1642). (Medicus) förordnade mig (som varit skendöd) at intaga något til stärkning för the swaga Lifs-andar. Humbla Landcr. 242 (1740). — jfr HJÄRT-, MAG-STÄRKNING.
β) i p. pr. i adjektivisk anv.: som stärker l. vederkvicker; särsk. om läkemedel o. d., i sht i uttr. stärkande medel. Schroderus Comenius 792 (1639). (Sv.) Stärkande medel, (lat.) Medicamentum corroborans, confortans, & confortativum. Schultze Ordb. 4970 (c. 1755). Amaury geck att samla några Örter, hvars stärkande egenskap var honom bekant. CJLAlmqvist (c. 1826) i 3Saml. 5: 143. (Den sjuke) sjönk straxt derefter ånyo i en stärkande slummer. Rydberg Frib. 46 (1857). (Lat.) Tinctura confortans Haartmani .. (sv.) Haartmans stärkande droppar. PharmComp. 284 (1896). Senast vid 8-10 veckors ålder skola kycklingarna flyttas ut på ett stärkande bete. Träskman Fjäd. 89 (1948). — jfr HJÄRT-, MAG-, NERV-STÄRKANDE. — särsk.
α’) i n. sg. i substantivisk anv., särsk.: ngt starkt (se STARK 10 a α γ’). (Sv.) han behöfver gt stärkande (äf. sup) (t.) er bedarf der Stärkung. Klint (1906). En varm kopp kaffe med något stärkande i. Böök ResSv. 74 (1924).
β’) bildl. (jfr γ). Dikten slappas, väl till märkande, / Om han ej får det minsta stärkande. CVAStrandberg 5: 299 (1862).
γ) bildl. (jfr β β’). Thetta Sacramentet (dvs. nattvarden) må ock medh rätta kallas Siälenes Spijs och föda, som föder och stärcker then nya Menniskian. Rudbeckius Luther Cat. 242 (1667).
b) med avs. på växt l. jord o. d. (jfr STARK 4 b, c): göra starkare l. mera växtkraftig l. näringsrik. Blod är en förträffelig giödsel och stärkande bländning i al jord. Serenius EngÅkerm. 173 (1727). Kali stärker växten, hvilket är af stor vigt. MosskT 1890, s. 352.
a) utan förb. med prep.-uttr.: göra (ngn l. ngns hopp l. tro l. vilja l. andliga kraft o. d.) starkare; äv. med avs. på avsikt: befästa (jfr 5); äv. (i sht i högre stil) närmande sig bet.: uppmuntra l. stötta. Så warer och j tolughe, och sterker idhor hierta. Jak. 5: 8 (NT 1526; Bib. 1541: styrcker). Sterck migh, at iagh må bliffua saligh. Psalt. 119: 117 (Bib. 1541; Luther: Stercke mich, Vulg.: Adjuva me; Bib. 1917: stöd mig). Ack! stärk min swaga tro, / Blås up min gnista klen: / Gif i din sår mig ro: / Gör i din blod mig ren. SionSång. 1: 46 (1743). I Vilna vistades .. Sveriges sändebud grefve Löwenhjelm, som stärkte kejsarens krigiska afsigter. Tegnér Armfelt 3: 398 (1887). FinT 1955, s. 28 (med avs. på andlig motståndskraft). Jag längtar efter att få träffa er och dela med mig av Andens gåvor för att ni skall bli stärkta. Rom. 1: 11 (NT 1981). — jfr BE-, MOD-STÄRKA o. SJÄLS-STÄRKANDE.
b) i uttr. stärka ngn i ngt, göra ngn starkare i ngt (dvs. tro o. d.), befästa l. styrka ngn i ngt; äv.: (med sina ord resp., med sakbetecknande subj., ss. verkande orsak) göra ngn mera beslutsam l. bestämd i ngt (dvs. föresats o. d.) l. övertygad om riktigheten i ngt (dvs. uppfattning o. d.), befästa l. styrka ngn i ngt. (O Gud!) Thin helses glädhi lätt mich fåå, / sterck mich j andans friya moodh. GudlVis. A 6 b (1530). (Konung Sigismund) hade uthur Pålandh medh sina skrifvelser stärktt finnarna i sin hårdheet emot (hertig Karl). HH 20: 264 (c. 1640). Postillionen stärkte mig i min mening, at .. (den kvinnliga medresenären) med flit .. (stuckit sig undan i skogen) at ther igenom göra mig nödsakad at draga försorg om hennes Barn. Humbla Landcr. 63 (1740). (Franzén) stärktes i sin föresats af Rutström. Wirsén i 3SAH 2: 463 (1887). Det är för Kristi skull som jag sitter fången, och de flesta av bröderna har genom min fångenskap stärkts i sin tro på Herren. Filipp. 1: 14 (NT 1981).
5) motsv. STARK 5 b: göra (ngt) starkare l. mäktigare (l. göra stark l. mäktig); befästa (ngt). Stärka sin ställning, sin ekonomi, sitt anseende. At han thet (dvs. Guds herradöme) beredha och sterkia skal medh doom och rettferdigheet. Jes. 9: 7 (Bib. 1541). Thet onda stärckes dageliga. Linc. T 4 a (1640). Som Kongl. Maj:t .. uprepar, det des afsikt fiärran är, at rubba freden i Norden, utan den fast mera ytterligare stärka och förewiga; Altså (osv.). PH 4: 2810 (1748). Motiveringen till föreskriften om obligatorisk avsättning till reservfond är lagstiftningens strävan att stärka eller, som man också säger, konsolidera bolagets ställning. Västhagen Affärsbokf. 136 (1945). Mig veterligen har ingen i senare tid klandrat Dalin för hans ståndpunktstagande. För honom tedde sig kungamaktens stärkande som en nödvändighet för Sveriges räddning. Hedberg i 3SAH LXXII. 1: 11 (1963). — särsk. motsv. STARK 5 b γ: göra (ngt) starkare, förstärka (ngt). Wij wele så laga, för än Fienden blifuer sterckt .. att wij .. wele .. komme idher här ifrån Swerige til vndsätningh. SUFinlH 2: 95 (1604); jfr 10 a. (Det är viktigt) att vij .. måge Sverigis gräntzer .. sterkie och emoott dhe Påler försvare. OxBr. 5: 2 (1611). Stiernman Riksd. 797 (1627; i pass., om fiende). De Geer Minn. 2: 238 (1892; med avs. på Sveriges försvar).
6) (numera föga br.) motsv. STARK 8: styrka (ngt); bekräfta (ngt). (Tron) behöfwer medh itt krafftigt Amen stärkias och förwissas. Emporagrius Cat. L 1 b (1669). Hwad skilnad finner Herr Farbror emellan en trolofning, den jag med Edelig och annan försäkring, så mycket stärkt, och en wigsel? Ekelund Fielding 475 (1765). NF 1: 221 (1875; i pass., om gissning). För att stärka det sagda, tillägger jag här några satser ur Upmarks värdesättning (av Scholanders konst). Nyblom i 3SAH 13: 248 (1898). WoH (1904).
7) motsv. STARK 9 b: skärpa (sinne l. iakttagelseförmåga o. d.), göra bättre. En sådana Gudz wilias widskap .. sterker synen i wisheten och förståndet. SynodA 2: 51 (1586). I samma mon som synen stärkes, försvagas inbildningen. Kellgren (SVS) 5: 266 (c. 1793). Utanläsning är icke så onödig, som man tror; den stärker minnet. Rosenstein 3: 40 (1796). Ren, frisk luft uppfriskar och stärker sinnena. LbFolksk. 74 (1890).
8) (numera föga br.) motsv. STARK 10 a: göra (ngt) starkare; höja styrkan på (ngt). Om det tyckes, at laken icke är så god .. hwilket märkes af smaken och lukten på köttet; så .. tappas all laken af .. samt stärkes, om så behöfwes, med mera salt och slås åter på köttet tilbaka igen. Bruno Gumm. 211 (1762). Skulle Etswattnet blifwa för swagt, kan det stärkas med mera Skedwatten. Rinman JärnH 815 (1782).
9) motsv. STARK 11: göra (ngt) starkare, förstärka (ngt); öka (ngt). Schultze Ordb. 4970 (c. 1755; med avs. på misstanke). Jag säger icke detta för at stärka deras högmod, som tro et allmänt vett .. och en lista konstord (är nog för att man skall betraktas som kännare av de sköna konsterna). Kellgren (SVS) 5: 30 (1785). För att ännu mera stärka det episkt dramatiska intrycket, framkallar tonsättaren slutligen kören, som ännu en gång upprepar omqvädets karaktersfulla tonföljder. Nyblom i 2SAH 57: 38 (1880). Fast seglet är slapt och vinden / knapt mer kan märkas, / tycks farten svindlande hastig / altmera stärkas. Tavaststjerna Morg. 158 (1884). Glad och belåten lemnade jag Motala .. med vidgade vyer, stärkt arbetslust och mod. Adelsköld Dagsv. 2: 86 (1900). (Stundom) äga .. vissa förskjutningar rum (i den normala lufttrycksfördelningen), som äro ägnade antingen att stärka västvindarnas övervikt eller (osv.). SvGeogrÅb. 1934, s. 28.
a) (numera mindre br.) med avs. på kollektiv o. d.: (göra mera effektiv l. ge större handlingsförmåga l. stridsförmåga o. dyl. gm att) öka numerären l. antalet ingående män l. personer, förstärka; jfr 5 slutet; äv. med avs. på antal personer i kollektiv o. d.: öka, förstärka. (Sören Norrby) Drogh så till Stocholm sterckte them medh friskt folk som ther låge. Svart G1 53 (1561). Så skal han tage friske vnge karar .. och stärkie Fenikerne med. SUFinlH 3: 157 (1611). Kungen har renoverat den gamla Vitterhets Academien, stärkt dess Ledamöters antal till 50. Kellgren (SVS) 6: 150 (1786). Till .. (ståndlägrets chef) skrev jag på ett dagboksblad en order att stärka nattvakten. Hedin ErövrTibet 132 (1934). — särsk. (†) ss. vbalsbst. -ing, förstärkning; äv. konkretare. Besvär hafver jag nogh hafft, som migh dhe nye verffvingerne och sterkingen hafve afrådt. AOxenstierna 5: 164 (1630). — jfr SOMMAR-STÄRKNING.
b) motsv. STARK 15 b: göra större l. mera välförsedd l. talrik, förstärka (ngt); särsk. med avs. på (res)kassa. Han beslutar att gå till en pantlånare och stärka kassan. SöndN 1862, nr 40, s. 3. (Han) stärkte .. deras reskassa. Westeson ÖdemProfLärj. 111 (1922). Det vore ju glädjande, om vår vaktelstam, som under senare årtionden starkt avtagit .. skulle kunna stärkas. Lönnberg SvFåglFlyttn. 173 (1935).
B. refl.
11) motsv. 3.
a) motsv. 3 a: återvinna (l. samla) sina krafter l. skaffa sig bättre l. nya krafter (äv.: förbättra l. höja en speciell kraft l. förmåga, särskilt sexuell potens); i sht dels i fråga om intagande av föda o. d.: skaffa sig bättre l. nya krafter gm intagande av föda osv. (äv. i uttr. stärka sig med ngt), oftast med ngt förbleknad anv., närmande sig bet.: intaga föda osv., dels (se slutet) i fråga om förtärande av alkoholhaltig dryck. Jtem att han war impotens. och hade köpt i Stocholm puder till att sterkie sigh medh och intet vthrätted. UppsDP 2⁄4 1595. (Sv.) Han stärker sig, (lat.) Vires colligit. Schultze Ordb. 4969 (c. 1755). Författare, som tillhöra Penklubben, äta då och då middag på Freden, där man även kan få se enskilda medlemmar av Svenska akademien stärka sig med kupongärter och plättar efter sammanträdena. Zetterström VärldHj. 43 (1942). — särsk. i fråga om intagande av stimulerande l. (i sht) rusgivande dryck: styrka sig (se STYRKA, v. 3 a α). Ganska landtligt var .. deras vin, hvarmed vi stärkte oss till nedstigandet (från Anacapri). Fahlcrantz 4: 201 (1865). En groflemmad smutsig karl, hvilken uppenbarligen hade stärkt sig mycket, .. ty han luktade brännvin på tjugu stegs afstånd. Lönnberg Franzos HalfAs. 152 (1881). (Han) sökte slå tillbaka sin systersons schackangrepp och stärkte sig med svart kaffe. Riwkin o. Brick Inber Näkt. 33 (1931). Det är bara det att han säkerligen stärkt sej innan han kom in i matsalen och frågan är: Hur stärkt var han? Hedberg VarfLek. 106 (1970).
b) (numera föga br.) om växt(del): växa sig stark (se d. o. 4 b) l. starkare l. frodig(are). Purlöök, skal såås .. vthi Martio när Månan wäxer til, eller så snart thet möyeligit är, på thet han måtte hafwa tijdh at stärckia sigh, och i Höömånadtz Ny åter igen kunna omsättias. Mollet Lustg. C 3 a (1651). I stället för att enligt tyngdlagarne näringsvätskorna skulle hålla sig i nedra ändan (såsom på päronet), samlade sig all näring i den öfra delen (av en gurka på en spaljerad gurkplanta), och skaftet stärkte sig sjelft, blef ovanligt tjockt, hvarjemte hela frukten höll sig mera rund än aflång. Strindberg Blomst. 74 (1888).
12) motsv. 4, särsk. 4 a: skaffa sig (större) styrka: göra sig stark(are); äv. (i högre stil) i uttr. stärka sig i ngt l. i Herren l. Gud l. Kristus o. d., skaffa sig l. hämta styrka l. bli starkare i ngt resp. i Herren osv. Så stärk tigh nw min son j nådhenne, som är genom Christum Jesum. 2Tim. 2: 1 (NT 1526; Bib. 1917: bliv .. allt starkare; NT 1981: hämta styrka). Och Dauid war storligha bedröffuat .. Men Dauid sterckte sigh i Herranom sinom Gudh. 1Sam. 30: 6 (Bib. 1541; Bib. 1917: hämtade styrka). De rynkior som ansichtet får, under den tid hiertat sig uti dygden öfwar och stärcker, bör man med nögt och tåligt sinne fördraga. Ehrenadler Tel. 365 (1723). Att komma till erfarenhet af sin egen slappa, vekliga vilja, hvilken innerst icke vill låta binda sig och derigenom också stärka sig af något det heligt och ovanskligt är i himlen eller på jorden. Flensburg KyrklT 142 (1872).
13) (numera föga br.) motsv. 5 slutet o. 10 a: göra sig (militärt l. försvarsmässigt) starkare; öka sin styrka; förr särsk.: (öka sin stridskraft gm att) skaffa sig l. erhålla förstärkning(ar), förstärka sig. Gaar .. för rycthe ath konungh kristiern stærker siigh ighen och skal j thenne sommar wara formodendis. G1R 2: 92 (1525). At the skola sterkia sigh medh Pharaos macht. Jes. 30: 2 (Bib. 1541; Bib. 1917: söka eder ett värn). Emellan Vpsala och Gästrikeland ligger Vplandzfaanan och stärker sig myket swåra, så att dän som för hadhe twå hästar, han hafwer nu fyra. RA I. 4: 853 (1598). I Wästergötland stärkte sig Erik .. med folk och lade en god besättning på Slottet Axevall. Dalin Hist. 2: 370 (1750). Regeringen .. insåg .. att hvarje dröjsmål mattade Sverige men gaf den nya Ryska regeringen tid att stärka sig. Malmström Hist. 2: 339 (1863). — jfr BE-STÄRKA.
14) (†) motsv. 9: bli starkare, öka i styrka. Carolstadius Pest. D 4 a (1620; om stank). Januarius .. 3 .. Kölden stärcker sigh. Schwartz Alm. 1647, s. 4.
1) (i sht i vissa kretsar, mera tillf.) till 1—5, 7—10: stärka (ngt); särsk.
a) till 4 a. En stillsam, man till man gående propaganda om en upprepning av utvecklingen 1966—68 gör sitt för att ”stärka upp” sinnena (inom socialdemokratin). VeckoJ 1972, nr 44, s. 10.
b) (numera föga br.) till 8: höja l. öka styrkan hos l. på (ngt). En del af den i första destillationen (vid beredning av svavelsyra) erhållna syran behöfver icke redestilleras, nämligen dels den, som direkt erhålles som 48° B., och dels en del svagare syra, som i vattenförlagen kan stärkas upp till c:a 43° B. TT 1901, K. s. 33.
2) (†) till 3 a, refl., i uttr. stärka upp sig, om hälsa: stärkas (o. komma i ett avgjort bättre tillstånd). Agathes hälsa synes nu med allvar vilja stärka upp sig. Bremer Brev 3: 129 (1848).
(1) -RING. byggn. murring (se d. o. 2), förstärkningsring; gördelbåge. Rothstein Byggn. 403 (1859). Hvalfven (i de genuesiska trappuppgångarna) äro af många slag; att gifva dem alla namn, är nära nog omöjligt: krysshvalf med eller utan stärkringar, schalhvalf af egendomliga former med ingående kappor och tillfälliga oregelbundenheter. TT 1891, s. 7. 2SvUppslB (1953).
C (numera föga br.): (3 a) STÄRKNINGS-MEDEL.
1) stärkande medel. Linderholm 1: 370 (1802).
2) i bildl. anv. av 1, med anslutning till stärka, v.1 II. Morgan Imog. 2: 258 (1818). Så länge .. (praktisk språkundervisning) icke kan införas i skolan måste man der begynna med Gramatik: men ingalunda på det sätt att språkläran förlägges hel och hållen framför språket, och intages liksom på en gång hvarigenom hon snarare blir ett preservatif än ett stärkningsmedel. Tegnér (WB) 6: 194 (1828).
STÄRKARE, sbst.2, om person m.// (ig.), om sak r. l. m.
1) (numera bl. mera tillf.) person som stärker l. förstärker; särsk. till 4 a, b: person som stärker ngn l. ngra l. ngt l. befäster ngt o. d. (Lat.) Firmator .. (sv.) Stärkare. Linc. Hh 3 a (1640). Efter revolutionen 1848 höjde sig (den ungerske författaren M.) Jokai till sitt folks förnämste prosaförfattare och inlade — enligt sina landsmäns mening — odödliga förtjänster som sitt förtryckta folks tröstare och nationalkänslans stärkare under reaktionens mörka år. 2NF 13: 75 (1910).
2) om sak.
b) (vard.) till 3 a, 11 a slutet: styrketår, sup. Minst en ”stärkare” befordrade den klena matlusten. Scholander 2: 274 (1880). Jag beställer upp en flaska visky och tar en stärkare. Östlund Cheyney BeskPill. 116 (1959). —
STÄRKELSE, sbst.1, r. l. f. l. m.
1) (†) till 4 a (o. b), 5: stärkande l. styrka; förstärkning. Ther man nu håller Rijkett til stor stärkelse fyre eller 6 tusende Krigzfolk, höltt man (osv.). G1R 14: 394 (1542). Rijkett, och then Landzenden synnerligen till tröst och stärckilse. Därs. 17: 269 (1545). jfr för-stärkelse.
2) (skämts., mera tillf.) till 3 a, (4 a o.) 11 a (med viss anslutning till STÄRKELSE, sbst.2 2 a): stärkande l. stärkande medel. Vill du inte ha en liten likör? .. Varför inte? Lite stärkelse kanske inte skulle skada. Hedberg VarfLek. 238 (1970). Att en gång om dygnet få åtta timmars mild försmak av döden, det är nog en stärkelse som är nödvändig för att man ska kunna uthärda de sexton andra timmarna. Dens. GalnH 189 (1971).
Ssg (till stärkelse 1, numera bl. tillf.): stärkelse-medel. medel som stärker ngn l. ger ngn styrka. För dem, som ännu kämpa på täflingsplatsen (dvs. med jordelivets frestelser) .. ligger det .. ett kraftigt stärkelsemedel deruti, att de under sitt täflingslopp weta sig wara omgifna .. af en oändelig ”sky” af himmelska wittnen. Bring Högm. 427 (1862). —
STÄRKERSKA, sbst.2, f. (i vitter stil) till 4 a, b: kvinna (l. kvinnligt väsen) som stärker ngn l. ngns sinne o. d.; äv. om ngt sakligt, personifierat. (Korset är) Dygdennes stärckerska. Muræus Arndt 2: 376 (1648). Sina döttrars och sin grabbs / stärkerska i anden / är den prima Alice Babs / också på semesterstranden. Idun 1953, nr 31, s. 26.
Spalt S 14159 band 32, 1997