Publicerad 1997   Lämna synpunkter
SUCKAT suka4t, r. l. m. (HovförtärSthm 1647, s. 219, osv.) l. n. (KryddRSthm 1541, s. 42, osv.); best. -en, ss. n. -et; pl. -er (TullbSthm 5⁄5 1558 osv.), ss. n. = (SthmStadsord. 1: 40 (1635) osv.) l. -er (se ovan).
Ordformer
(sucad- 1685 (: Sucad Kista). sucade 1690—1780. sucado 1654. sucatt 1555—1640. succade 1634—1889. succader, pl. 1671. succado 1654. succate 1868. succaten, sg. best. 1632. suckad (-cc-) 1658—1871. suckat (-cc-, -kk-, -aa-, -th, -tt) 1540 osv. suckått (-kk-, -tth) 1557—1558. sukader, pl. 1755. sukat (-c-, -aa-) 1635—1910 (: sukaten, sg. best.). såchatt 1585. såkatt (ss-, -tth) 1582—1590. zuckade 1645. zukat 1640—1667 (: zukat skåål))
Etymologi
[jfr ä. d. suckat (d. sukat), mlt. suckāde, suckāt, sukat m. fl. (t. sukkade), mnl. sucade, sucate (nl. sukade), ä. eng. sukade, succate, socatte, succat, sucket m. fl. (eng. succade), mfr. o. ä. fr. succade; jfr äv. dels it. zuccata, kanderat fruktkött av pumpa, av zucca, pumpa, dels mfr. sucrade, sötsak; av osäkert ursprung; möjl. dock av ett icke anträffat nyindoariskt sukat(a), sukat(e), i bet.: lätt torkad ingefära, rotbesläktat (o. möjl. identiskt) med mahratti sukat(a), lätt torkad (jfr hindi sonth, torkad ingefära) o. i så fall rotbesläktat med lat. sudus, torr, se SÖR, adj.; se BRuthström i Indogermanische Forschungen nr 102 (1997)]
1) koll. l. ss. ämnesnamn: från omogna frukter tagna tjocka, i skivor l. strimlor o. d. skurna, kanderade l. i sockerlag l. sirap inkokta skal av citrusfrukter (i sht cedratcitron); äv. om på sådant sätt behandlat fruktkött av pumpa l. melon m. m.; numera i sht om sådana kanderade skal osv. för garnering av bakverk; förr äv. i pl. med koll. bet.; jfr CEDRAT, CITRONAT. Vthgiffuidt Succat Anno 39 2 faat woge 14 1⁄2 p(un)d. KryddRSthm 1540, s. 100. Suckåtter 8 p(un)d — 8 m(ark). TullbSthm 5⁄5 1558. Framför (tavlan) sitter Movitz och sin pensel böjer, / Bildar en herdinna med sit blomster-fat; / Af des munn, söt som succat, / Hvarje kyss värd en ducat. Bellman (BellmS) 1: 223 (c. 1780, 1790). Af omogna meloner förnämligast, men äfven af pumpor eller växtmärg, apelsin och pomeransskal, både färska och torra, kan god suckat tillagas. Langlet Husm. 652 (1884). Man använder .. de omogna, gröna skalen (av citrus medica) vilka .. förvällas, varefter de antingen övergjutas med sirap eller smält socker eller också inkokas därmed och gå därefter i handeln under namn av suckat. Kjellin 218 (1927). Övriga smakämnen, lämpliga att tillsätta jästdegar: .. suckat (osv.). StKokb. 12 (1940). — särsk. närmande sig l. övergående i bet.: slag l. sort av suckat. En Kryddekrämare blifwer allenast wedh Krydder .. och allehanda insyltade Sucat, Citroner, Pomeranser (osv.). SthmStadsord. 1: 40 (1635). The Portuguieser göra Moes och Marmalader, Succader, etc. Risingh LandB 49 (1671).
2) (†) inkokad frukt- l. bärsaft (innehållande suckat). Ekbohrn (1868). Dalin (1871).
Ssgr (till 1): SUCKAT-CITRON. bot. växten Citrus medica. VåraKulturvN 69 (1977). —
-KISTA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) låda l. lår med l. för suckat; jfr kista 3 slutet. BoupptSthm 1685, s. 1054 b Bil. —
-SKÅL. skål (se skål, sbst.2 1) med l. för suckat. BoupptSthm 1667, s. 1202.

 

Spalt S 14410 band 32, 1997

Webbansvarig